173. Att använda KBT som psykolog och programledare i kriminalvården.
Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor.
Gäst: Johan Eriksson och David Ivarsson
Det här avsnittet handlar om att använda KBT som psykolog och programledare i kriminalvården. Det är del 3 i serien om ”Att använda KBT som…”
Här kan du lyssna på ett klipp från avsnittet:
Lena Olsson-Lalor Fil.Mag. Klin. Psyk. Leg.psykoterapeut. Handledare och lärare i psykoterapi, KBT samt författare.
David Ivarsson är legitimerad psykolog och arbetar på Kriminalvården med utbildning, handledning samt utveckling av Kriminalvårdens behandlingsprogram.
Johan Eriksson är legitimerad psykolog och arbetar på Kriminalvården med utbildning, handledning samt utveckling av Kriminalvårdens behandlingsprogram.
I avsnittet får du svar på frågorna:
- – Vilka behandlingsprogram arbetar man med i kriminalvården?
- – När arbetar man mer med manualstyrda behandlingar och när är man mer flexibel?
- – Vilken utbildningsnivå har programledarna?
- – Har programledarna en specifik utbildningsplan inom verksamheten?
- – Vad innehåller programledarnas handledning?
- – Är inspelade samtal, kollegiehandledning och feedback en viktig del av kunskapsutvecklingen?
- – Vilka teorier under paraplybegreppet KBT använder sig kriminalvården av
- – Vilka delar av ”tredje vågens” KBT blir mer vanligt i behandlingsprogrammen?
För att kunna lyssna på ALLA avsnitt i full längd behöver du köpa en prenumeration på podden.
Tips på andra poddavsnitt:
Länkar:
Lästips:
Forensisk KBT: Behandling för brottsdömda av David Ivarsson, Johan Eriksson och Lena Lundholm
Sammanfattning:
Johan och David arbetar som psykologer inom kriminalvården.
De arbetar med utveckling av behandlingsprogram, utbildning och handledning.
Utbildning sker på olika nivåer och med olika syften. En del utbildningar är programspecifika och endel utbildningar hålls med syfte att höja kompetensen mer generellt inom behandling och behandlingsfrågor.
Den mesta kontakten psykologen har med programledarna är via handledningen där psykologen följer klientarbetet.
Några av behandlingsprogrammen är;
- Entré som är ett behandlingsprogram som riktar sig till klienter som vill lämna organiserad brottslighet eller klienter dömda för grova våldsbrott.
- Relationsvåldsprogrammet (LVP) som riktar sig till högriskklienter som är dömda för våld i nära relationer.
- Våldsbejakande extremism och hedersrelaterat våld
- Predov- preventing domestic violence är ett systerprogram till LVP
Majoriteten av behandlingsprogrammen inom kriminalvården har sin grund i KBT då det är den metodik som i dagsläget har det bästa stödet för behandling av brottsdömda. KBT har alltså en given plats inom kriminalvården.
Många behandlingsprogram anpassas efter klientens mål och behov och är olika avancerade och tillåter varierad grad av flexibilitet. De olika programmen kräver också olika grad av utbildning och formell kompetens.
De programledare som arbetar med dessa program har olika utbildningsnivåer. De kan tex vara psykolog, socionom och beteendevetare med erfarenhet av behandling.