140. 5 vägledande principer vid krisstöd - psykologisk första hjälp.
Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor
Det här avsnittet handlar om 5 vägledande principer vid krisstöd – psykologisk första hjälp.
Här kan du lyssna på avsnittet:
Lena Olsson-Lalor Fil.Mag. Klin. Psyk. Leg.psykoterapeut. Handledare och lärare i psykoterapi, KBT samt författare.
I det här avsnittet får du svar på frågorna:
- – Vad innefattar de 5 principerna vid krisstöd?
- – Vem får utföra psykologisk första hjälp?
- – Vilka myter finns det om krishändelser?
För att kunna lyssna på ALLA avsnitt i full längd behöver du köpa en prenumeration på podden.
Länkar:
Tips på andra poddavsnitt:
Lästips:
Krisstöd vid olyckor, katastrofer och svåra händelser, att stärka människors motståndskraft av Sara Hedrenius och Sara Johansson (2015).
Five essential elements of immediate and midterm mass trauma intervention: Empirical evidence. Psychiatry, 70(4), 283–315. Hobfoll, S. E., Watson, P., Bell, C. C., Bryant, R. A., Brymer, M. J., Friedman, M. J., … Ursano, R. J. (2007).
Här kan du ladda ned en PDF om krisstöd - psykologisk första hjälp av Sara Johansson & Emma Holmgren:
Sammanfattning:
De följande vägledande principerna är hörnstenar vid krisstöd och är förankrade i forskning. Principerna är ett stöd till den som stödjer drabbade att reducera hög stress och stärka motståndskraft i det akuta skedet efter exponering av svåra händelser.
De anpassas efter kontexten vid olyckor, katastrofer och andra svåra händelser. Principerna kommer ursprungligen från arbetet av Hobfoll et al. (2007)
Lugn – att främja lugn
Att reagera starkt är normalt vid en svår händelse. De flesta lugnar ned sig efter några dagar eller några veckor och det känns mer hanterbart. Det är den så kallade självläkande processen.
Vid svåra händelser behöver nervsystemet få möjlighet att återfå sin balans efter att det har larmats. Det är därför vi har två sidor av nervsystemet, där den ena sidan larmar, och den andra sidan lugnar. Hjälp den drabbade att få kontakt med parasympaticus, det lugna systemet, genom t ex långsam andning.
Trygghet – att främja trygghet
För att främja trygghet behöver den drabbade hjälpas till en säker och trygg miljö.
Det kan vara på själva platsen eller så behöver den drabbade bli förflyttad. I det akuta skedet triggas lätt påminnelser om det som inträffat, speciellt om man inte är på en säker och trygg plats.
När det inte finns möjlighet att sätta den drabbade i säkerhet är ett annat sätt att ge information om vad som görs.
Samhörighet – att främja samhörighet :
Den största friskhetsfaktorn som vi känner till vid svåra händelser är socialt stöd. Vi behöver gemenskap för att må gott i alla lägen, men det blir speciellt viktigt vid svåra händelser.
Människor är flockdjur och kan reglera oss bättre emotionellt tillsammans med andra än om vi är själva. Vi är också, från urminnes tider, hjälpta av att lösa praktiska problem och göromål tillsammans.
Tillit – att främja tillit:
Människor löper en risk att förlora tilliten till sin egen kompetens i det akuta skedet efter svåra händelser. Forskning visar att det är viktigt för en person att känna tilltro och tillit till att hen kan klara av svåra situationer och problem. En känsla av kompetens och tilltro till sin egen förmåga. Det sista vi vill är att låta personen tro att hen bär skuld för att hen inte klarar av vissa saker just nu.
Hopp – att främja hopp:
Världen som den drabbade kände till den är nu borta och inget är sig mer likt. Den drabbade behöver få känna att det finns hopp om livet igen. Hopp går inte att separera från de andra principerna, utan är ett resultat av andra vidtagna åtgärder.
Alla, och så många som möjligt, kan ge krisstöd – psykologisk första hjälp vid svåra händelser.