Podcasts › 120. Krispsykologi och trauma

Om krispsykologi och trauma

Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor

Gäst: Maria Bragesjö

Vad skiljer en krishändelse från en traumahändelse?

Vilka riskfaktorer finns det före, under och efter en potentiell traumahändelse?

Vem har större risk att utveckla PTSD?

Kan vi som behandlare utveckla sekundärt trauma?

I dagens avsnitt intervjuar Lena Olsson-Lalor Maria Bragesjö om krispsykologi och trauma.

Maria Bragesjö är leg. psykolog och specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut och doktorand på Karolinska institutet. Maria har mångårig erfarenhet av behandling av PTSD och är certifierad trainer i prolonged exposure av dr Edna Foa. I sin forskning bedriver Maria ett projekt som handlar om att utvärdera en ny tidig psykologisk intervention som bygger på prolonged exposure för att se om denna kan förebygga PTSD.

Lena Olsson-Lalor och Maria Bragesjö hjälper dig att sortera och informerar samt inspirerar dig till att bli en bättre behandlare.

PTSD DSM 5 kriterier

DSM-5 Diagnostic and statistical manual of mental disorders). Arlington: American Psyciatric Publishing.

POSTTRAUMATISKT STRESS SYNDROM

Obs: Följande kriterier avser vuxna, tonåringar och barn som är äldre än 6
år. För barn som är 6 år eller yngre, se motsvarande kriterier nedan.

A. Exponering för faktisk död eller livsfara, allvarlig skada eller sexuellt våld på ett (eller fler) av följande sätt:

Obs: Kriterium A4 avser inte exponering via elektroniska media,
television, film eller bilder, såvida inte den här exponeringen sker
under tjänsteutövning.

B. Ett eller fler av följande påträngande symtom associerade med den traumatiska händelsen föreligger med debut efter att händelsen inträffat:

C. Ständigt undvikande av stimuli associerade med den traumatiska händelsen, med debut efter att händelsen inträffat, vilket visar sig i ett, eller bägge, av följande:

D. Negativa kognitiva förändringar och negativt förändrad sinnesstämning med koppling till den traumatiska händelsen, med debut eller försämring efter att den traumatiska händelsen inträffat, vilket visar sig i två (eller fler) av följande:

E. Markanta förändringar av personens stimulusreaktioner som en följd av den traumatiska händelsen, med debut eller försämring efter att den traumatiska händelsen inträffat, vilket visar sig i två (eller fler) av följande:

F. Varaktigheten av symtomen (kriterierna B, C, D och E) mer än 1 månad.

G. Symtomen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion socialt, i arbete eller inom andra viktiga funktionsområden.

H. Symtomen kan inte tillskrivas fysiologiska effekter av någon substans (t ex läkemedel, alkohol) eller något annat medicinskt tillstånd.

Specificera form:

Med dissociativa symtom: Symtomen uppfyller kriterierna för posttraumatiskt stressyndrom. Som reaktion på stress upplever personen dessutom, ihållande eller återkommande, något av följande
symtom:

Specificera om:

Med fördröjd debut: Anges om de diagnostiska kriterierna inte är helt uppfyllda förrän efter minst 6 månader efter händelsen (några symtom kan emellertid ha debuterat och visat sig tidigt i förloppet).

POSTTRAUMATISKT STRESS SYNDROM HOS BARN 6 ÅR ELLER YNGRE

A. För barn 6 år eller yngre, exponering för faktisk död eller livsfara, allvarlig skada eller sexuellt våld på ett (eller fler) av följande sätt:

B. Ett eller fler av följ ande påträngande symtom associerade med den traumatiska händelsen föreligger med debut efter att händelsen inträffat:

C. Ett (eller fler) av följande symtom som antingen innebär ett ständigt undvikande av stimuli associerade med den traumatiska händelsen, eller negativa kognitiva förändringar och negativt förändrad sinnesstämning med koppling till den traumatiska händelsen, måste föreligga, med debut eller försämring efter att händelsen inträffat:

Ständigt undvikande av stimuli

Negativa kognitiva förändringar

D. Förändringar av barnets stimulusreaktioner som en följd av den traumatiska händelsen, med debut eller försämring efter att den traumatiska händelsen inträffat, vilket visar sig i två (eller fler) av följande:

E. Varaktigheten av symtomen mer än 1 månad.

F. Symtomen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrade relationer till föräldrar, syskon, kamrater eller personer som utövar tillsyn, eller försämrat beteende i skolan.

G. Symtomen kan inte tillskrivas fysiologiska effekter av någon substans (t ex läkemedel, alkohol) eller något annat medicinskt tillstånd.

Specificera form:

Med dissociativa symtom: Symtomen uppfyller kriterierna för posttraumatiskt stressyndrom, och barnet upplever ihållande eller åter kommande något av följande symtom:

Specificera om:

Med fördröjd debut: Anges om de diagnostiska kriterierna inte är helt uppfyllda förrän efter minst 6 månader efter händelsen (några symtom kan emellertid ha debuterat och visat sig tidigt i förloppet).

Utdrag ur: DSM-5 Diagnostic and statistical manual of mental disorders). Arlington: American Psyciatric Publishing.

Komplex PTSD:

ICD, som snart kommer ut i version 11, har lagt till en ny  diagnos som heter ”Komplex PTSD”.

Man behöver, förutom kriterier för PTSD,  uppfylla 3 extra kriterier för att få diagnosen Komplex PTSD.

PTSD ligger i grunden men man har extra svårigheter såsom:

Omsorgssvikt:

Ibland pratar man om komplex PTSD vid omsorgsvikt eller försummelse. Man får ingen PTSD-diagnos för dessa omständigheter. Har det funnits våld och övergrepp givetvis men inte allmän omsorgsbrist och försummelse.

Det kan tänkas att vi skulle behöva en speciell diagnos för detta tillstånd eftersom vi vet att det finns och vi vet att det skapar  ett stort lidande.

Hållplatser:

2.03  Presentation Maria Bragesjö

05.20 Vad är krispsykologi och trauma? Skillnad mellan kris och trauma, definition kris

09.52 Definition trauma 

10.59 Diagnoskriterie A: DSM 5 för PTSD 

14.38 Komplext trauma/komplex PTSD

15.01 Ny diagnos: komplex PTSD, kriterier 

15.58 Sårbarhetsfaktorer komplex PTSD 

19.29 Sekundärt trauma och att tänka på kring sin uppgift som behandlare 

24.20 Riskindikatorer för PTSD

25.31 Riskindikatorer innan situationen

29.18 Menscykelns inverkan 

31.22 Riskindikationer under situationen

33.45 Riskindikationer efter situationen

Maria Bragesjö Leg. psykolog och specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut och doktorand på Karolinska institutet.

Lena Olsson-Lalor Fil.Mag. Klin. Psyk. Leg.psykoterapeut. Handledare samt lärare i psykoterapi, KBT.

Kontakt:

KBTarna – Bli en bättre behandlare