127. Återhämtning vid utmattning och stress - recovery behaviour interventions.
Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor.
Gäst: Niclas Almén
Det här avsnittet handlar om återhämtning vid utmattning och stress – recovery behaviour interventions.
Här kan du lyssna på ett klipp från avsnittet:
Lena Olsson-Lalor Fil.Mag. Klin. Psyk. Leg.psykoterapeut. Handledare och lärare i psykoterapi, KBT samt författare.
Niclas Almén är Leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi. Leg.psykoterapeut. Universitetsadjunkt och doktorand vid mittuniversitetet Campus Östersund. Niclas Almén har skrivit boken Stress och utmattningsproblem – Kognitiva och beteendeterapeutiska metoder som kom ut i ny utgåva hösten 2017.
I det långa avsnittet:
- – Hur ser interventionen ut för återhämtningsbeteende för personer som erfar stress?
- – Vilka återhämtningsinterventioner ger resultat enligt Niclas studie?
- – Vad är viktigt att tänka på när man jobbar med återhämtning i behandling?
- – Vilka är de olika stadierna i återhämtningen?
För att kunna lyssna på ALLA avsnitt i full längd behöver du köpa en prenumeration på podden.
Tips på andra poddavsnitt:
Länkar:
Lästips:
Stress och utmattningsproblem – Kognitiva och beteendeterapeutiska metoder av Niclas Almén
Sammanfattning:
Niclas Alméns aktuella studie är en interventionsstudie. Man testade en avgränsad beteendeförändring för att uppnå återhämtning hos personer som lider av stress.
Behandlingen gav i grupp till personer som upplevde stressbesvär och som var i arbete om minst 50%.
Hypotesen var att ett ändrat återhämtningsbeteende som utförs ofta och effektivt ger effekt på stress och ohälsa (utbrändhet) och sekundärt även på ångest och depression.
Interventionen var inriktad på att man gör en beteendeförändring. Man fokuserade och avgränsade konkreta beteenden. Först hjälpte man patienten att själv ta reda på, analysera och specificera vilka beteenden som ger återhämtning för hen.
Diskrimineringsträning genom att fundera kring vilka resurser som har minskat, hur jag märkt det, vad ska jag stärka och hur ska jag återställa den resurs jag förlorat t ex koncentrationsförmåga eller nedsatt engagemang.
Man specificerade vad återhämtningsbeteendet är och ökade frekvensen av detta beteende.
Fler hittade nya sätt att återhämta sig tillåtelse att göra något annorlunda att återhämta sig på annat sätt än man gjort tidigare.
Det kan också ge individen en legitimitet att återhämta sig och att tänka på att återhämta sig.
Behandlingen är upplevelsebaserad och hela programmet präglas av träning i vardagen. Känna efter om resurserna börjar sina. Om det är lämpligt att ta tid att återhämta mig nu, göra det som kan ge mig återhämtning och sedan utvärdera om det var ett effektivt beteende som återställde min förlorade resurs samt dra lärdom av detta.
Programmet har ett beteendeexperimentellt förhållningssätt i metodiken för att man ska lära sig. Man för dagbok över sina erfarenheter och man förväntar sig återhämtningen ganska snabbt. Återhämtning är bäst när den utförs kontinuerligt.
Det är då den minskar risk för den skadliga långvariga stressen.
Man vill uppmuntra till bred beteenderepertoar och uppnå beteendegeneralisering och situationsgeneralisering. Under både arbete och under vila. Diskriminering – märka när man har möjlighet att återhämta sig. Att se när man har möjlighet.
Avspänning
Någon form av psykofysiologisk deaktivering är nödvändig dvs det som är aktiverat behöver deaktiveras för att vi ska få återhämtning. Te x promenad eller avslappning för att förstärka återhämtningen, aktivera parasympatikus.
Integrering av avspänning/avslappning och återhämtningsbeteenden