86. Vad behöver du känna till om sekter, manipulation och rekrytering när du behandlar en avhoppare - sekter del 1.
Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor. Gäst: Helena Löfgren
Det här avsnittet är del 1 i serien om sekter.
Här kan du lyssna på ett klipp från avsnittet:
Lena Olsson-Lalor Fil.Mag. Klin. Psyk. Leg.psykoterapeut. Handledare och lärare i psykoterapi, KBT samt författare.
Helena Löfgren är Leg. Psykoterapeut med lång erfarenhet av att arbeta med människor som varit i sekteristiska grupper samt egen erfarenhet av att ha varit i en sådan grupp.
I avsnittet får du svar på frågorna:
- – Vad är sunda och osunda grupper?
- – Vad är karaktäristiskt för osunda grupper?
- – När blir den osunda gruppen en sekt?
- – När blir påverkan manipulativ?
- – Vad är den enda sanningen?
- – Hur går rekryteringen till av sektmedlemmar?
För att kunna lyssna på ALLA avsnitt i full längd behöver du köpa en prenumeration på podden.
Tips på andra poddavsnitt:
Länkar:
Sammanfattning:
Det finns sunda grupper och osunda grupper i samhället. Osunda grupper har ofta en strikt och en hierarkisk struktur, från ledare till fotfolk.
Det finns inget sammanhang i samhället som är skyddat från att inte spåra ur.
Med de ”rätta” förutsättningarna kan alla grupper få en osund dynamik.
En sekt är en grupp som avviker i sina normer och beteenden, men det behöver inte alltid vara negativt. Ett problem är att man utsätts för påverkan i så pass stor grad att den blir manipulativ.
Kärnan i problematiken är att man förhindras att göra fria informerade val.
Den röda tråden i sekteristiska grupper är att det finns endast en ledare och endast en sanning.
Viktigt inom en sekteristiskt grupp är att stoppa upp och minska risken för negativismen, kritik eller frågor som kan utmana gruppen. Kritik ses som ilojalitet eller rent av demoniskt.
”Vi har den enda sanningen” ”Det som är utanför är av ondo” och ”Vi står för det goda och sanna”. Med denna föreställning skapas ett mentalt slutet och polariserat ”Vi” mot samhället.
Detta gör sekter komplexa och svåråtkomliga.
Påverkan och manipulation
Det kan ibland vara en fin gräns mellan vardaglig påverkan, manipulation och systematisk manipulation. Desto mer och längre man utsätts för påverkan desto svårare blir det att göra fria informerade val.
Manipulation är när vardagspåverkan kommer i stora doser. Den bör dock ses ur en större helhet hellre än i separata delar. Påverkan kan vara t ex att be en person under rekrytering om något litet för att sedan be om något större. Ofta handlar det om något som bryter mot ens egna normer, men när det är något litet, som kommer enskilt, så tänker man inte på det, utan hjälper gärna till. Man vill också gärna vara konsekvent och tillmötesgående så man fortsätter bryta mot egna normer.
I början känns det ofta så bra, precis som i en smekmånadsfas. Kärnan är att det känns underbart, för bra för att vara sant. Smekmånadsfasen gör det svårt att fatta kloka och genomtänkta beslut.
Rekrytering
Rekrytering är en annan viktig del i sekteristiska grupper.
Det finns en okunskap om vilken typ av personer som blir medlemmar i sekteristiska grupper.
En vanlig föreställning är att personen är en sökare och/eller en ja-sägare.
Ofta är dock fallet att personen har blivit inbjuden av någon hen känner. Detta är i syfte att rekryteras in i gruppen.
Vid rekryteringen får personen endast ta del av viss utvald information som gruppen i förväg vet passar bra i det stadie personen befinner sig i. Det är sällan en person blir medlem med ”öppna ögon” just för att hen inte får ta del av all information. Hen kan alltså inte granska ”sanningen” kritiskt.
Personen lockas till en träff eller ett möte i syfte att bli passionerat förälskad och söka sig till gemenskapen. De som hoppat av en sådan grupp kan ha fattat ett tydligt beslut genom en avsedd handling t ex ett dop. Andra upplever en gradvis process, att de inte kunde ta sig därifrån snarare än att de lyckades ta sig in. Det är en del av den manipulativa rekryteringsprocessen in i gruppen.
Rekryteringsprocessen är färdig när personen har blivit emotionellt omtumlad och utsatts för ganska stark påverkan en längre tid. Det blir svårt att veta vem man kan lita på, fobier och paranoia planteras in i personen vilket skapar rädslor. Personen förhindras eller vågar inte backa undan för att tänka klart.
I början under rekryteringen kan frågor mötas med svar liknande ”när du lyssnat klart kommer du att förstå” för att senare i processen rikta skam mot ”kritikern istället.
Det här är ett effektivt sätt att få tyst på medlemmen. Det är också ett effektivt sätt att få medlemmen att stanna kvar även om hen ibland får glimtar av sitt tidigare kritiska tänkande.
Avhoppare
Det ser olika ut för vem som blir en avhoppare. En medlem kan bryta mot reglerna och ledaren kan då välja att göra ett ”statement” för övriga i gruppen genom att stänga hen ute.
En annan anledning är att regelbrytaren elller kritikern anses som ett hot mot de övriga medlemmarna i gruppen och därför stängs ute.
Den mest sårbara ”avhopparen” är den som fortfarande tror på ledaren och ideologin men ändå inte är del av gruppen.
Lästips:
Sektsjuka Red. Håkan Järvå