251. Stalkning - Våld i nära relationer del 3. Bli en bättre behandlare med
Lena Olsson-Lalor.
Gäst: Susanne Strand

Lena Olsson-Lalor samtalar om stalkning med Susanne Strand Docent i kriminologi.

Detta är del 3 av 3 i KBT-poddens serie om våld i nära relationer.

Lena Olsson-Lalor hjälper dig att sortera samt informerar och inspirerar dig till att bli en bättre behandlare.

Lena Olsson-Lalor Fil.Mag. Klin. Psyk. Leg.psykoterapeut. Handledare och lärare i psykoterapi, KBT samt Leg.Hälso- och sjukvårdskurator. 

Susanne Strand Docent i kriminologi/Associate Professor of Criminology. Forskningsledare för CVS – Centrum för våldsstudier. Adjungerad docent vid Centre for Forensic Behavioural Science, Swinburne University of Technology, Melbourne, Australien 

Susanne Strand

Stalkers (stalkare)

är individer som ägnar sig åt stalkingbeteende, vilket innebär att trakassera, hota eller skrämma en annan person. Förföljelse kan ta många former, inklusive att följa någon, spionera på dem, ringa oönskade telefonsamtal eller skicka oönskade e-postmeddelanden eller sms, lämna oönskade föremål eller meddelanden eller vandalisera egendom. Förföljelse kan få allvarliga konsekvenser för offret, inklusive fysisk skada, känslomässig ångest och förlust av privatliv.

Stalkers kan motiveras av en mängd olika faktorer, inklusive en önskan om makt och kontroll över offret, ett behov av att känna sig viktig eller en besatthet av offret. Stalkers kan också ha underliggande psykologiska problem, såsom personlighetsstörningar eller anknytningsstörningar.

Offer för stalking kan uppleva ett brett spektrum av känslor, inklusive rädsla, ångest och depression. De kan också känna sig isolerade och hjälplösa, eftersom stalkingbeteendet kan störa deras dagliga liv och få dem att känna sig osäkra. Förföljelse kan ha en betydande inverkan på offrets fysiska och psykiska hälsa och det är viktigt för offren att söka stöd och hjälp för att komma till rätta med situationen.

Terapeuter kan vara en viktig resurs för individer som är offer för stalking, eftersom de kan ge en säker och stödjande miljö för offren att diskutera sina upplevelser och hantera de känslomässiga och psykologiska effekterna av stalking.

Terapeuter kan hjälpa offer för stalking genom:

  1. * Att tillhandahålla ett säkert utrymme för offer att prata om sina upplevelser: Offer för stalking kan känna sig överväldigade och ensamma, och terapi kan ge ett stödjande och konfidentiellt utrymme för dem att diskutera sina upplevelser och känslor.
  2. * Att lära ut hanterande färdigheter: Förföljelse kan vara en mycket stressande och traumatisk upplevelse, och terapeuter kan lära offren att hantera färdigheter som avslappningstekniker, stresshantering och problemlösning för att hjälpa dem att bättre hantera sina känslor och reaktioner på förföljelsen.
  3. * Hjälpa offer att utveckla en säkerhetsplan: Terapeuter kan arbeta med offer för att utveckla en säkerhetsplan som inkluderar strategier för att hantera förföljelsen, som att ändra sin rutin, söka stöd från vänner och familj och få ett besöksförbud.
  4. * Att ge känslomässigt stöd: Förföljelse kan vara känslomässigt dränerande, och terapeuter kan ge känslomässigt stöd och validering för att hjälpa offer att hantera effekterna av förföljelse på deras mentala hälsa.
  5. * Hänvisning till andra resurser: Terapeuter kan också hänvisa offer till andra resurser som stödgrupper, jourlinjer eller juridisk hjälp för att hjälpa dem att ta itu med förföljelsen och få det stöd de behöver.

 

Det är viktigt för terapeuter att vara lyhörda för behoven hos offer för stalking och att inse att varje persons upplevelse kan vara unik. Vissa offer kan ha upplevt fysiskt eller sexuellt våld utöver stalking, och terapeuter bör vara beredda att ta itu med dessa problem och ge lämpligt stöd.

Terapeuter kan också hjälpa offer för stalking genom att förespråka deras behov och stödja dem i att söka hjälp från brottsbekämpande myndigheter eller andra myndigheter. Det är viktigt för offren att känna att de har kontroll över sin situation och att de inte är ensamma om att ta itu med förföljelsen.

Här kan du lyssna på ett guldkorn:

Du finner också andra guldkorn på Bli en bättre behandlares Instagram och Facebook 🤩 

För att kunna lyssna på alla avsnitt i full längd behöver du köpa en prenumeration på podden.

Genom att köpa en prenumeration visar du din uppskattning och gör det möjligt för oss att fortsätta skapa innehåll.

Är du företagare och behöver momskvitto, hör av dig så fakturerar vi dig info@blienbattrebehandlare.se

I avsnittet:
  • * Heterogen grupp 
  • * Vad gör att de biter sig fast?
  • * Riskfaktorer
  • * Fem typer av stalkare
  • * Närhetssökande stalkare – ofta mot personal såsom psykologer, psykoterapeuter och personer i socialtjänsten
  • * Vilka beteendemönster har  stalkers?
  • * Behövs en specialist för stalkning i Sverige?
  • * Hur jobbar man med stalkare?
  • * Hur jobbar man med den utsatta
  • * Tidslinjen – struktur för den utsatte
  • * Vad är utsattheten?
Lästips:

Stalkers and their victoms av Paul E. Mullin  

The Reliability and Predictive Validity of the Stalking Risk Profile av Troy E. McEwan, Daniel E. Shea, Michael Daffern, Rachel D. MacKenzie, James R. P. Ogloff, and Paul E. Mullen.

Håll utkik efter en ny bok som kommer av Susanne Strand 😊

Länkar:
Här finner du de tidigare avsnitten om våld i nära relationer:

Så känner du igen en stalker:

  1. * Att delta i upprepad och oönskad kontakt med offret, såsom telefonsamtal, sms, e-postmeddelanden eller personliga besök.
  2. * Följer eller spionerar på offret.
  3. * Att uttala hot mot offret eller deras nära och kära.
  4. * Vandalisering av offrets egendom.
  5. * Skicka oönskade gåvor eller brev till offret.
  6. * Lägga ut personlig information om offret på nätet.
  7. * Manipulera eller kontrollera offrets beteende.
  8. * Att vägra acceptera att offret inte vill ha kontakt.
  9. * Försöker ihärdigt att kommunicera med offret efter att ha blivit ombedd att sluta.
  10. * Förfölja offret på sociala medier eller andra onlineplattformar.
  11. * Använda teknik för att övervaka offrets aktiviteter eller var han befinner sig.
  12. * Att dyka upp på offrets arbetsplats eller hem oinbjudet.
  13. * Att störa offrets personliga eller professionella relationer.
  14. * Uppvisar tvångsmässigt beteende mot offret.
  15. * Att skylla offret för sitt eget stalkingbeteende.
  16. * Att göra det svårt för offret att lämna en relation eller interaktion.
  17. * Använda hot eller tvång för att upprätthålla kontakten med offret.
  18. * Att vägra respektera offrets gränser eller integritet.
  19. * Att delta i stalkingbeteende som orsakar offret rädsla eller ångest.
  20. * Att visa brist på ånger eller empati mot offrets känslor eller upplevelser.

Vill du ha nyhetsbrev från oss?

Vi delar med oss av tips, råd och information om vår podd och kommande utbildningar. Nyhetsbrevet kommer varje vecka.