168. Personlighetssyndrom -
kluster och karaktärsdrag.
Bra att veta för behandlare. Psykiatri del 3.
Bli en bättre behandlare med
Lena Olsson-Lalor.
Gäst: Michael Rangne
Det här avsnittet handlar om sådant som kan vara bra att veta om personlighetssyndrom, kluster och karaktärsdrag för behandlare. Detta är del 3 om psykiatri.
Lena Olsson-Lalor hjälper dig att sortera samt informerar och inspirerar dig till att bli en bättre behandlare.
Det här avsnittet svarar på frågorna:
När är det rimligt att börja tänka på att diagnostisera en person med ett specifikt personlighetssyndrom?
Varför är de generella kriterierna viktiga att fastställa innan man kan ge en diagnos för ett specifikt personlighetssyndrom?
Vilka är de 3 kluster som personlighetssyndrom delas in i?
Vilka personlighetssyndrom finns i dessa kluster?
Behöver vi tänka dimensioner av personlighetssyndrom istället för kategorisk indelning?
Vilka söker hjälp och för vad?
När behöver vi behandlare börja fundera om det finns personlighetsdrag som kan försvåra behandlingen, eller karaktärsdrag som visar att patienten behöver något annat?
Vad ska vi behandla?
Lena Olsson-Lalor Fil.Mag. Klin. Psyk. Leg.psykoterapeut. Handledare samt lärare i psykoterapi, KBT.
Michael Rangne är överläkare och specialist i psykiatri med grundläggande utbildning i kognitiv psykoterapi.
Blogg och sammandattning:
Det är alltid viktigt att fundera kring syftet med att ställa en diagnos. I vilken mån är patienten hjälpt av en sådan diagnos?!
Att känna igen de karaktärsdrag som kan ställa till problem för en individ är ett viktigt led i att förstå den patient man har framför sig och varför det blir så mycket problem kring personen.
Man har inte ett personlighetssyndrom för att man har karaktärsdrag från det ena eller andra specifika personlighetssyndromet. Vi är helt enkelt olika :).
Det är först när mönstret av att vara, tänka och känna ställer till problem och lidande för personen som det är intressant att börja prata om de olika tillstånden.
De generella diagnoskriterierna enligt DSM-5 är;
A. Ett varaktigt mönster av upplevelser och beteenden som påtagligt avviker från vad som allmänt sett förväntas i personens sociokulturella miljö. Mönstret kommer till uttryck inom minst två av följande områden:
– Kognitioner (d v s sättet att uppfatta och tolka sig själv, andra personer och inträffade händelser)
– Affektivitet (d v s komplexiteten, intensiteten, labiliteten och rimligheten i det känslomässiga gensvaret)
– Mellanmänsklig funktionsförmåga
– Impulskontroll
B. Det varaktiga mönstret är oflexibelt och framträdande i många olika situationer och sammanhang.
C. Det varaktiga mönstret orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion socialt, i arbete eller inom andra viktiga funktionsområden.
D. Mönstret är stabilt och långvarigt och kan spåras tillbaka åtminstone till adolescensen eller tidig vuxenålder.
E. Det varaktiga mönstret förklaras inte bättre som ett uttryck för eller en följd av någon annan form av psykisk ohälsa.
F. Det varaktiga mönstret kan inte tillskrivas fysiologiska effekter av någon substans (t ex drog, läkemedel) eller något annat medicinskt (t ex skalltrauma).
- Du kan ladda ner en pdf med dessa kriterier här intill.
DSM-5 definierar därefter tre kluster innehållande totalt tio olika former av personlighetssyndrom:
- Kluster A:
– Paranoid
– Schizoid
– Schizotyp - Kluster B:
– Borderline
– Histrionisk
– Antisocial
– Narcissistisk - Kluster C:
– Osjälvständig
– Ängslig
– Tvångsmässig
Trailer
För att kunna lyssna på alla avsnitt i KBT-podden behöver du prenumerera på podden.
Genom att prenumerera visar du din uppskattning och gör det möjligt för oss att fortsätta skapa innehåll.
Hållplatser
- Presentation Michael Rangne 4:03
- Kategorisering/indelning av personlighetssyndrom 5:05
- Generella kriterier för personlighetssyndrom 6:56
- Om att vara strukturerad på ett visst sätt 9:03
- Kategorisering eller dimension 9:47
- Kluster 12:15
- Kluster A 12:24
- Kluster B 14:00
- Att veta hur man uppfattas av omgivningen 19:26
- Kluster C 20:52
- Att hjälpa vid svårigheter att förstå hur man uppfattas av andra 24:19
- Kan man bli bättre? 26:32
- Om att stämma av med patienten 29:55
- Lyckas eller misslyckas som behandlare 30:50
Kolla in de här avsnitten också:
112. Psykos – en klinikers perspektiv
84. Bra att veta för dig som möter patienter som självskadar del 1
85. Bra att veta för dig som möter patienter som självskadar del 2
59. Behandla borderline personlighetssyndrom med DBT
33. Compassionfokuserad terapi
123. 4-dagars KBT-behandling vid OCD -B4DT
166. Psykiatri-bra att veta för behandlare.
167. Personlighetssyndrom- bra att veta för behandlare.
157. Vad är ”the Big Five (Femfaktorsmodellen) och dess dimensioner – personlighetstest del 1.
158. Vad använder man ”the Big Five” (Femfaktorsmodellen) till – personlighetstest del 2
159. Fördjupning av ”the Big Five” – personlighetstest del 4
160. Fördjupning av ”the Big Five” – personlighetstest del 4
Lästips:
Klinisk psykiatri (2019) av Christer Allgulander
Psykiatri: en orienterande översikt (2017) av Sten Levander, Hans Adler, Ola Gefvert, Eva Tuninger
Ny i psykiatrin: våra vanligaste psykiska sjukdomar och funktionsnedsättningar – bemötande, behandling, anhörigperspektiv (2017) av Heléne Glant
Här kan du ladda en lista över de generella diagnoskriterierna enligt DSM-5 här:
Länkar:
Vill du ha nyhetsbrev från oss?
Vi delar med oss av tips, råd och information om vår podd och kommande utbildningar. Nyhetsbrevet kommer varje vecka.