156. Hur ger man stöd med korta samtal via chat?
Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor. Gäst: Liria Ortiz
Det här avsnittet handlar om hur man ger stöd med korta samtal via chat.
Avsnittet är ett guldkorn från ett längre avsnitt med Liria Ortiz.
Här kan du lyssna på avsnittet:
Lena Olsson-Lalor Fil.Mag. Klin. Psyk. Leg.psykoterapeut. Handledare och lärare i psykoterapi, KBT samt författare.
Liria Ortiz Leg. psykolog, leg. psykoterapeut med KBT-inriktning, lärare i Motiverande samtal, utbildningskonsult, föreläsare, författare och vinnare av stora psykologpriset 2017.

Här finner du hela avsnittet med Liria Ortiz:
I det avsnittet får du svar på frågorna:
- Hur ger man stöd via korta samtal med hjälp av chat och telefon?
- Vad behöver man tänka på som skiljer sig från ett vanligt behandlingssamtal face to face?
- Vad finns det för för och nackdelar att ha de korta samtalen via chat och telefon?
För att kunna lyssna på ALLA avsnitt i full längd behöver du köpa en prenumeration på podden.
Tips på andra poddavsnitt:
Lästips:
Motiverande samtal (MI) och GRIT med ensamkommande; att förstärka hopp och uthållighet i asylprocessen och vid avslag av Liria Ortiz
Fakta:
Chatterapi är ett nytt format att utföra terapi i, även om det till viss del har varit en integrerad del i vissa DBT behandlingar sedan en lång tid tillbaka. På grund av att det är nytt så är forskningen än något begränsad men många studier är på gång. Nedan finns några av de studier som redan har genomförts.
I artikeln ”The Online Disinhibition Effect” från 2004 undersökte psykolog John Suler sex faktorer som kan förändra en persons beteende online.
Här kan du ladda ner en text om 6 faktorer att tänka på när man har samtal via text, chat och e-mail:
Sammanfattning:
En nackdel med att ge stöd via chat är naturligtvis att man inte hör rösten. Vi vet att tonläget ofta är avgörande för att vi ska kunna uppfatta ilska, besvikelse, sorg eller andra känslouttryck.
Ett problem kan också vara att veta vilka ord vi ska använda. När vi talar med varandra anpassar vi oss efter varandra. Detta är dock svårare när vi chattar. Vilka ord och vilka symboler vi använder varierar också mellan olika åldrar och kulturer, vilket kan göra vår kommunikation svårare.
Fördelar med att ge stöd via chat kan vara att hjälparen hinner tänka efter innan hen svarar.
En annan fördel är också att ungdomar ofta är vana och föredrar att skriva meddelanden. Det kan vara lättare att öppna sig för att man är mer anonym.
Det som är en nackdel för någon kan vara en fördel för någon annan.
Om det blir tyst i chatten rekommenderar Liria att man säger till personen att du väntar en stund, att tystnad är tillåtet men att dörren kan stängas för stunden om hen blir tyst så länge att du tror att de lämnat rummet t ex ”jag väntar i två minuter till, om du inte svarar behöver jag lägga på för att det är andra som också vill få kontakt men ta gärna kontakt igen.
Som volontär får man sällan veta vad som hände sen, efter att personen lagt på. Liria uppmanar oss hjälpare att bekräfta oss själva genom att säga att jag gjorde så gott jag kunde, med värme och kärlek, med de förutsättningar jag hade just där och då. Att vi behöver lära oss att leva med ovissheten att om det jag gjorde var tillräckligt eller inte.
Länkar:
- The efficacy of app-supported smartphone interventions for mental health problems: a meta-analysis of randomized controlled trials
- A Study of Asynchronous Mobile-Enabled SMS Text Psychotherapy
- The Effect of Messaging Therapy for Depression and Anxiety on Employee Productivity.
- Application of Synchronous Text-Based Dialogue Systems in Mental Health Interventions: Systematic Review.