125. Ätstörning – fakta och forskning. Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor. Gäst: Elisabet Wentz

Detta avsnitt handlar ÄTSTÖRNING – fakta och forskning

Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor

Gäst: Elisabet Wentz

Lena Olsson-Lalor och Elisabet Wentz hjälper dig att sortera och informerar samt inspirerar dig till att bli en bättre behandlare.

Ätstörning Bli en bättre behandlare
  • Vad är ätstörningar, anorexi, bulimi, hetsätning och undvikande restriktiv ätstörning?
  • Vad visar data om de olika ätstörningarna?
  • Är det en psykisk störning eller finns det skillnader i DNA hos individer med ätstörning?
  • Vad säger forskningen?
  • Elisabet Wentz är Professor i Psykiatri Barn och ungdoms och allmän psykiatri., inriktning ätstörningar Sahlgrenska akademin i Göteborgsuniversitet.
  • Lena Olsson-Lalor Fil.Mag. Klin. Psyk. Leg.psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi, KBT samt rektor för grundläggande psykoterapiutbildning, KBT i Luleå.

Trailer

För att lyssna på hela avsnittet behöver du prenumerera på KBT-podden.

Här kan du starta din prenumeration och logga in på Podbean

Genom att prenumerera på podden visar du din uppskattning och gör det möjligt för oss att fortsätta skapa innehåll. 

De vanligaste ätstörningarna är;

Anorexia nervosa:

Då man lider av anorexia nervösa är man alltid underviktig. Man ägnar sig åt självsvält, är rädd att gå upp i vikt/bli tjock. Har en förvrängd kroppsuppfattning och självkänslan är beroende av kroppsform och kroppsvikt.

Bulimi:

Om man lider av bulimi är man oftast normalviktig och ägnar sig åt hetsätning. Minst en hetsätningsepisod/vecka för diagnos. Varje episod utmärks av att man äter större mängder än vad en normalperson äter inom en viss tid. Vid varje episod drabbas hen av kontrollförlust som medför ett olämpligt kompensatoriskt beteende t ex framkallning av kräkningar, man tar laxermedel, fastar, eller tränar överdrivet.

Hetsätningsstörning:

Då man lider av en hetsätningsstörning är det vanligt med övervikt eller fetma. Denna störning är lik Bulimi men utan de kompensatoriska beteendena.

Undvikande restriktiv ätstörning:

Om man lider av denna störning är man ofta lågviktig pga dåligt matintag. Detta är en ny diagnos. Hen har dock ingen störd kroppsuppfattning eller är rädd att gå upp i vikt. Man är antingen ointresserad av mat, överkänslig för känslig för mat t ex matens doft, konsistens eller smak. Hen kan också ha ett trauma i bakgrunden som gör hen rädd för vad som kan hända när hen äter t ex kräkning eller att sätta i halsen. Skillnad från fobi är att ätstörningen på sikt leder till undervikt, näringsbrist, sondmatning och/eller psykosociala besvär.

Hur får man en ätstörning?

Forskning visar att genetik till stor del har betydelse för om vi får en ätstörning eller ej.

För anorexia nervosa är det en så stor del som 50-60% som förklaras av genetik. Det är liknande siffror även för bulimi.

Andra orsaker till anorexia nervösa är psykologiska faktorer, sociokulturella faktorer och faktorer i familj.

Psykologisk faktor är ofta personlighetsdraget perfektionism. Detta personlighetsdrag är vanligt hos personer med anorexia nervosa.

Sociokulturella faktorer är b la skönhetsideal. Man kan se att ätstörningar ökar i länder, där det inte tidigare förekommit, när ekonomin ökar. Snabbmatskedjor, ändrat ätbeteende och nya skönhetsideal följer med den ökade ekonomin. Bantning ofta inkörsport till anorexia nervosa och bulimi.

Familjefaktorer – Förr var det mer fokus på familjefaktorer vid utredning. Vi vet nu att oro, bråk och ångest i familjer där ett barn drabbas mer eller mindre är att betrakta som en normal reaktion.

Skillnader mellan typer av ätstörningar

Det är vanligare med tidigare debut av undvikande restriktiv ätstörning än vid anorexia nervosa.

Beteende vid anorexia nervösa och bulimi kan vara desamma men en grundregel är att en individ med anorexia nervösa alltid är underviktig.

Viktmått

BMI – Body Mass Index är ett viktigt mått

För barn och ungdom finns ej absoluta mått. Man ser istället på BMI-kurva i tidigare journal. Linjer indikerar om man ligger på normal, under- eller övervikt. -2 eller under är undervikt vilket betyder att gränsvärdet för undervikt för en växande person är -2.

En vuxen persons gräns för undervikt är BMI under 18,5.

Vård på sjukhus

Individ läggs in på sjukhus vid BMI ca 14-15. Ingen exakt sanning då andra faktorer har stor betydelse t ex om individen tappat kontroll och snabbt går ned i vikt eller allvarlig somatisk sjukdom finns tex diabetes.

Till sjukhusvård finns komplement av dagvård och mobilt team för avlastning och stöd i hemmet.

Det är vanligt att man vägrar vård. Ibland krävs tvångsvård.

Det är en mycket svår situation för föräldrar när barn och ungdom är sjuk. Förälder behöver vara hemma på heltid, vilket kan krävas under en lång tid.

Svälthjärnan

Vid svält reagerar hjärnan med psykologiska konsekvenser såsom nedstämdhet, förlust av sexuellt intresse, socialt tillbakadragenhet, nedsatt omdöme och koncentrationsförmåga samt fixering vid mat. Allt detta kan man se hos en person med anorexia nervosa.

Det blir den ”svältande hjärnan” som styr och inte längre individens egen personlighet. Man får en störd kroppsuppfattning och tappar sjukdomsinsikt och problemlösningsförmåga.

Förekomst och dödlighet

Det är vanligare med anorexia nervosa bland flickor (10 flickor på varje pojke). Vid bulimi ca 60% flickor och 40% pojkar.

1-2% av kvinnor för någon gång drabbas av anorexia nervosa och 1-3 % av bulimi. ca 2-3 % drabbas någon gång av hetsätningsstörning.

Anorexia nervosa är den psykiatriska sjukdom som har högst dödlighet. 6 ggr förhöjd dödlighet vid anorexia nervosa i jämförelse med personer i samma ålder som ej har sjukdomen.

Det är vanligast med dödlighet i vuxen ålder. Allra högst dödlighet är det om man någon gång haft ett BMI under 11,5 (30 ggr ökad dödlighet).

Man har ej kunnat se skillnad i dödlighet i ätstörning mellan män och kvinnor utom att män dött tidigare än kvinnor.

Aktuella studier

Epidemiologisk studie bland tonåringar i Göteborg 1985 pågår ännu. Man ser att det finns mörkertal av antal drabbade av ätstörningar om man bara studerar personer som söker vård – Personer med ätstörningar är mycket svåra att få till behandling. Ca 1/3 har tillfrisknat (inga kriterier för de vanligaste ätstörningarna, inga bantningar, avspänd attityd till mat och normal kroppsuppfattning) efter 30 år.

Ungefär lika många hade återfallit i ätstörning under kritisk fas i livet men sen tillfrisknat. – Det finns en risk att återfalla i sjukdom.

De som är svårast sjuka är de som också fått behandling. När undervikten är så stor att det krävs vård.

Man ser idag att 75-80% tillfrisknar vid behandling.

Studier visar nu att genetiska somatiska komponenter kan kopplas till anorexia nervosa vilket betyder att det inte bara finns psykologiska kopplingar. Man kan också de de kliniska symtomen depression, tvång och ångest kopplat genetiskt.

Ett samband mellan anorexia nervosa och autoimmuna sjukdomar som reumatism, inflammatorisk tarmsjukdom, diabetes kan också ses i nya studier.

HÅLLPLATSER:

  • Presentation av Elisabet Wentz – 2:03
  • Vad är ätstörning? Typer av ätstörningar – 3:37
  • Hur får vi en ätstörning? – 07:42
  • Skillnader mellan typer av ätstörningar – 12:36
  • Viktmått – 15:10 
  • Vård på sjukhus – 17:03
  • Svälthjärnan – 19:39
  • Förekomst av ätstörningar och dödlighet – 24:54
  • Aktuella studier – 28:10
  • Avslut – 39:09

Kolla gärna in det här avsnittet också:

56 Behandla ätstörning med KBT

Lästips:

  • Karjalainen L, Gillberg C, Råstam M, Wentz E. (2016) Eating disorders and eating pathology in young adult and adult patients with ESSENCE. Comprehensive Psychiatry. 66: 79-86. DOI: 10.1016/j.comppsych.2015.12.009.
  • Karjalainen L, Råstam M, Paulson-Karlsson G, Wentz E. (2018) Do autism spectrum disorder and anorexia nervosa have some eating disturbances in common? European Child and Adolescent Psychiatry. DOI: https://doi.org/10.1007/s00787-018-1188-y
  • Karlsson L, Råstam M, Wentz E. (2013) The SWedish Eating Assessment for Autism spectrum disorders (SWEAA) -Validation of a self-report questionnaire targeting disturbed eating disturbances within the autism spectrum. Research in Developmental Disabilities. 34: 2224-2233. DOI: 10.1016/j.ridd.2013.03.035.
  • Rydberg Dobrescu S, Dinkler L, Gillberg IC, Råstam M, Gillberg C, Wentz E. (2019). Anorexia nervosa: 30-year outcome. British Journal of Psychiatry. May 22:1-8. doi: 10.1192/bjp.2019.113. [Epub ahead of print]
  • Wentz E., Gillberg IC., Anckarsäter H., Gillberg C., Råstam M. (2009). Adolescent-onset anorexia nervosa: 18-year outcome. British Journal of Psychiatry. 194: 168-174
  • Wentz, E (2017). Undervikt och självsvält. In: Milerad, J., Lindgren, C., (red). Evidensbaserad elevhälsa. 2:a upplagan. Lund: Studentlitteratur, pp 187-199. 
  • Wentz, E. (2019) Ätstörningar. In: Skärsäter I.& Lena Wiklund Gustin (red). Omvårdnad vid psykisk ohälsa – på grundläggande nivå. 3:e upplagan. Lund: Studentlitteratur, pp 387-411.

Länkar:

Gillberg-centrum 

SWEAA-formulär 

Kontakt:

KBTarna – Bli en bättre behandlare

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

125. Ätstörning – fakta och forskning. Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor. Gäst: Elisabet Wentz
Rulla till toppen