180. Komplexa fall i rättspsykiatrisk kontext - Forensisk KBT del 3.
Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor.
Gäst: David Ivarsson och Johan Eriksson
Det här avsnittet handlar om komplexa fall i rättspsykiatrisk kontext och är del 3 i serien om forensisk KBT.
Här kan du lyssna på ett klipp från avsnittet:
Lena Olsson-Lalor Fil.Mag. Klin. Psyk. Leg.psykoterapeut. Handledare och lärare i psykoterapi, KBT samt författare.
David Ivarsson är legitimerad psykolog och arbetar på Kriminalvården med utbildning, handledning samt utveckling av Kriminalvårdens behandlingsprogram.
Johan Eriksson är legitimerad psykolog och arbetar på Kriminalvården med utbildning, handledning samt utveckling av Kriminalvårdens behandlingsprogram.
I avsnittet får du svar på frågorna:
- – Vad är rättspsykiatri?
- – Vad menas med allvarlig psykisk störning?
- – Vem utreder ifall individen har en allvarlig psykisk störning?
- – Hur ser samsjukligheten ut inom rättspsykiatrin?
För att kunna lyssna på ALLA avsnitt i full längd behöver du köpa en prenumeration på podden.
Tips på andra poddavsnitt:
Länkar:
Lästips:
Forensisk KBT: Behandling för brottsdömda av David Ivarsson, Johan Eriksson och Lena Lundholm
Sammanfattning:
När någon begått ett brott kan man pröva om denne lidit av allvarlig psykisk störning vid gärningstillfället och vid utredningstillfället.
Det är domstolen som begär en sådan utredning av rättsmedicinalverket.
Om individen bedöms ha lidit av allvarlig psykisk störning får hen inte dömas till fängelse/kriminalvård (fängelseförbud).
Individen döms då istället till rättspsykiatrisk vård som bedrivs av Hälso- och sjukvården (regionerna).
Begreppet allvarlig psykisk störning är ett juridiskt begrepp.
Det är det som avgör om en individ får fängelseförbud.
Allvarlig psykisk störning är alltså ingen diagnos.
Psykiatrisk problematik förekommer förstås inom kriminalvården men den individen har alltså inte bedömts lida av ”allvarlig psykisk störning”.
Det finns två rättspsykiatriska utredningsenheter i Sverige (Stockholm och Göteborg). Det är rättspsykiatriker, psykologer, socialutredare och vårdpersonal som är experter på detta, som gör utredningarna. De gör bedömning av sjukdomstillstånd, symtom och bedömning om tillståndet varit så allvarligt att den åtalade inte kunnat styra sitt beteende eller se konsekvens av sitt handlande.
Den finns ett överlapp mellan psykiatrisk historik och kriminogena behov. Man behöver ta reda på vad som är vad och göra en ordentlig kartläggning för att veta vad man som behandlare ska göra.
Det bär inte så att alla komplexa fall med stor samsjuklighet bedöms lida av allvarlig psykisk störning och döms till rättspsykiatrisk vård.
Ofta genomgår patienten en medicinsk bedömning i början av vistelse inom rättspsykiatrin. Ofta kompletteras också psykologbedömning.