I företagshälsovård jobbar man både med enskilda individer som är anställd hos kund och kund/uppdragsgivare. Varje kund har avtal med företagshälsovård.

Man möter individer som mår på ett sätt som påverkar arbetet. Det handlar ofta om stress, sömnsvårigheter, nedstämdhet och ångest.

Företagshälsovården jobbar också med grupper där det kan handla om att skapa en effektiv eller lösa konflikter. Man erbjuder också chefsstöd och stöd i systematiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen.

Viktigaste frågeställningen i företagshälsovården är just arbetsmiljön.

När man träffar en individ ser man det som en signal på att arbetsmiljön inte är optimal. Arbetsmiljön är så klart inte alltid allenarådande men den har står inverkan på den enskildes mående.

Har man en fungerande arena på sitt arbete men en mindre fungerande privat arena brukar individen klara sitt arbetet. Om även arenan på arbetet fungerar mindre bra är det stor risk för psykisk ohälsa.

Vad är arbetsrelaterat och inte?

Med individen i fokus utgår vi ifrån att personen inte mår bra och det påverkar jobbet och hur ska man stärka individen.

Påverkar måendet arbetet så är det arbetsrelaterat. Under alla år en människa arbetar händer saker i livet som kan påverka hur vi klarar att utföra vårt arbete.

Arbetsgivare ska arbeta förebyggande för att undvika sjukskrivning, därför behövs tidiga insatser.

Man behöver sätta in tidiga insatser för att minska lidande hos individen och också för att minska kostnader.

Det är ett stort produktionsbortfall i samhället pga sjuknärvaro dvs då individer är mindre effektiva på sitt arbete pga stressrelaterad ohälsa. Det är inte bara sjukskrivning i sig som är kostsamt för samhället.

Det är också vanligt med slimmade organisationer dvs man har bara precis den personal man behöver på en arbetsplats. Det gör det mycket sårbart och annan personal belastas vid både sjukskrivningar och sjuknärvaro.

Teamet på företagshälsovården kan se ut så här:

• Casemanager t ex en företagssköterska som håller i ihop det aktuella uppdraget
• Läkare
• Fysioterapeut
• Psykolog
•  
• Vilka som blir engagerade i det aktuella uppdraget varierar utifrån vilken problematik det handlar om.

Heléne använder KBT i sitt arbete.

Hon säger bland annat att KBT ger förståelse och är förlåtande mot individen genom att man inte värderar det sätt individen tidigare har gjort för att försöka hantera en situation. Hen har gjort så gott hen har kunnat utifrån sin förmåga. Helene upplever att det inger hopp hos individen då man också fokuserar på det som är fungerande i individens liv.

Helene hämtar en hel del inspiration ur ACT – Acceptance and Commitment therapy/training. Man använder också motiverande samtal.

Helene vill belysa att skilja på vad som är företagshälsovård, vad som är hälso- och sjukvård och vad som är arbetsrätt.

En bedömning som görs från fall till fall men inte alltid är helt enkel.

Om en individ är sjukskriven och under rehabilitering kan gränsdragningen vara förhållandevis enkel. Om en individ inte är effektiv på arbetet eller beter sig illa är är gränsdragningen svårare då det inte handlar om vård eller hälso- sjukvård men kanske mer om arbetsrätt. Detta kan vara svårt att upptäcka ibland. Helene ger exempel på svårigheter som kan uppstå.

När det handlar om arbetsrätt blir det ett juridiskt ärende där psykologen kan bidra med handlingsplaner för individen.

Som psykolog gör man också arbetsförmågebedömningar. Det sker oftast då en individ varit sjukskriven under en mycket lång tid. Vid bedömningen utgår man ifrån det aktuella måendet hos individen. En arbetsförmågebedömning föregås alltid av läkarbedömning.

Vid exempelvis en beställning på tre stödsamtal till en medarbetare sker en kartläggning. Efter kartläggning sker återkoppling till uppdragsgivaren. I de fall det behövs rekommenderas t ex läkarkontakt, kontakt med andra i teamet eller eventuell längre behandling.