127. Återhämtning vid utmattning och stress - recovery behaviour interventions. Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor. Gäst: Niclas Almén

Det här avsnittet handlar om återhämtning vid utmattning och stress – recovery behaviour interventions

Lena Olsson-Lalor och Niclas Almén hjälper dig att sortera och informerar samt inspirerar dig till att bli en bättre behandlare.

  • Hur ser interventionen ut för återhämtningsbeteende för personer som erfar stress?
  • Vilka återhämtningsinterventioner ger resultat enligt Niclas studie?
  • Vad  är viktigt att tänka på när man jobbar med återhämtning i behandling?
  • Vilka är de olika stadierna i återhämtningen?

  • Niclas Almén Leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi. Leg.psykoterapeut. Universitetsadjunkt och doktorand vid mittuniversitetet Campus Östersund. Niclas Almén har skrivit boken Stress och utmattningsproblem – Kognitiva och beteendeterapeutiska metoder.
  •  
  • Lena Olsson-Lalor Fil.Mag. Klin. Psyk. Leg.psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi, KBT samt rektor för grundläggande psykoterapiutbildning, KBT i Luleå.

Lena Olsson-Lalor och Niclas Almén
Sammanfattning:

Niclas Alméns aktuella studie är en interventionsstudie. Man testade en avgränsad beteendeförändring för att uppnå återhämtning hos personer som lider av stress.

Behandlingen gav i grupp till personer som upplevde stressbesvär och som var i arbete om minst 50%. 

Hypotesen var att ett ändrat återhämtningsbeteende som utförs ofta och effektivt ger effekt på stress och ohälsa (utbrändhet) och sekundärt även på ångest och depression.

Interventionen var inriktad på att man gör en beteendeförändring. Man fokuserade och avgränsade konkreta beteenden. Först hjälpte man patienten att själv ta reda på, analysera och specificera vilka beteenden som ger återhämtning för hen. 

Diskrimineringsträning genom att fundera kring vilka resurser som har minskat, hur jag märkt det, vad ska jag stärka och hur ska jag återställa den resurs jag förlorat t ex koncentrationsförmåga eller nedsatt engagemang.

Man specificerade vad återhämtningsbeteendet är och ökade frekvensen av detta beteende.

Fler hittade nya sätt att återhämta sig tillåtelse att göra något annorlunda att återhämta sig på annat sätt än man gjort tidigare.

Det kan också ge individen en legitimitet att återhämta sig och att tänka på att återhämta sig. 

Behandlingen är upplevelsebaserad och hela programmet präglas av träning i vardagen. Känna efter om resurserna börjar sina. Om det är lämpligt att ta tid att återhämta mig nu, göra det som kan ge mig återhämtning och sedan utvärdera om det var ett effektivt beteende som återställde min förlorade resurs samt dra lärdom av detta. 

Programmet har ett beteendeexperimentellt förhållningssätt i metodiken för att man ska lära sig. Man för dagbok över sina erfarenheter och man förväntar sig återhämtningen ganska snabbt. Återhämtning är bäst när den utförs kontinuerligt.

Det är då den minskar risk för den skadliga långvariga stressen.

Man vill uppmuntra till bred beteenderepertoar och uppnå beteendegeneralisering och situationsgeneralisering. Under både arbete och under vila. Diskriminering – märka när man har möjlighet att återhämta sig. Att se när man har möjlighet.

Avspänning

Någon form av psykofysiologisk deaktivering är nödvändig dvs det som är aktiverat behöver deaktiveras för att vi ska få återhämtning. Te x promenad eller avslappning för att förstärka återhämtningen, aktivera parasympatikus.

Integrering av avspänning/avslappning och återhämtningsbeteenden

 

Trailer

För att kunna lyssna på alla avsnitt i KBT-podden behöver du prenumerera på podden.

Genom att prenumerera visar du din uppskattning och gör det möjligt för oss att fortsätta skapa innehåll.

Hållplatser
Lästips:
  • Behavioral stress recovery management intervention Almén et al. – 2019
  • Stress och utmattningsproblem – Kognitiva och beteendeterapeutiska metoder av Niclas Almén
Kolla gärna in det här avsnittet också:

Tips till behandlare – Återhämtning vid utmattning och stress:

  • Känn optimism och tilltro till att en avgränsad beteendeförändring har stor potential att ge effekt på stress, ångest och depression 
  • Konkretisera och systematisera  tex först testa och utvärderas en avgränsad beteendeförändring innan vi lägger till nytt 
  • Ha exponeringsperspektiv – att observera och upptäcka hinder som säkerhetsbeteenden. Att avhålla sig från att slappna av och att återhämta sig kan vara ett undvikande beteende och vi behöver då ge stöd och hjälp i detta.

Vill du ha nyhetsbrev från oss?

Vi delar med oss av tips, råd och information om vår podd och kommande utbildningar. Nyhetsbrevet kommer varje vecka.