Podcasts › 85. Bra att veta för dig som möter patienter som självskadar Del 2

Bli en bättre behandlare tillsammans med Lena Olsson-Lalor

Gäst: Sofia Lanner-Dybäck

Är du nyfiken på hur delarna i en funktionsanalys blommar ut vid utforskning?

Har du, precis som jag, ibland automatiskt kopplat ihop självskadebeteende med emotionellt instabilt personlighetsstörning?

I dagens avsnitt fortsätter Sofia Lannér-Dybäck att sortera, informera och inspirera oss till att bli en bättre behandlare vad gäller patienter som självskadar.

Du får många boktips både för dig och din patient.

Vi får också tips på var vi kan utveckla vårt bemötande.

Sofia Lannér-Dybäck är socionom, leg psykoterapeut och har arbetat med DBT-sedan 2004.

Lena Olsson-Lalor Fil.Mag.Klin. Psyk. Leg psykoterapeut. Handledare och lärare i psykoterapi, KBT samt studierektor på Grundläggande psykoterapiutbildning, KBT i Luleå.

Självskadande beteende är inte stereotypt kopplat till specifika diagnoser. 

Det är vanligt att emotionellt instabil personlighetsstörning kopplas till självskadande men det förekommer också inom andra grupper av psykisk ohälsa eller funktionsnedsättningar. 

Att genomföra anamnes, skattningar, intervju och undersöka symptom är därför av stor vikt för att ge rätt diagnos och rätt behandling. 

Självskadande kan ha liknande reglerande funktion vid olika diagnoser men behandlingen kan vara olika. 

Bland annat skiljer sig medicinering åt. SSRI-preparat har t ex effekt vid depression men inte på samma sätt för en personlighetsstörning. 

Funktionsanalys (Kedjeanalys/SORK) 

S (Situation)

Situationen kan man behöva följa genom att se på händelseförloppet under en hel dag. 

Det är viktigt att utforska sårbarhetsfaktorer som lett till självskadandet.

O (Organism)

Tankar och känslor stannar man vid ganska länge för att se över dess innehåll och sortera och reflektera tillsammans. 

Det är en viktig del då personer som självskadar har en svårighet med att sätta ord på sina tankar och känslor kopplade till aktuellt mående. De har även svårt att stanna kvar i känslan. Ofta finns en hög grad av självkritik, overklighetskänslor och panik.

Vanligt med katastroftankar;

Identifiera katastroftanken vilken ofta kan vara rädslan för att bli övergiven, ensam samt värdelöshetskänslor. 

Våga utmana den och se vad som faktiskt händer om jag står kvar, besannas min katastroftanke. Katastroftankarna är viktiga att identifiera eftersom patienten vanligen är omedveten om dem.

Det blir en form av namnlös skräck och en rädsla för att gå sönder – ”Jag gör hellre illa mig än riskerar att gå sönder”. 

Patienten vågar inte undersöka om det verkligen händer. 

Viktigt att få förståelse för sig själv och sitt eget beteende.

R (Reaktion/Respons)

Dissociation – kan bli automatiserad som ett inlärt beteende. 

Bestraffning – personer kan även kognitivt skada sig på ett sätt som ligger närmare bestraffning. 

Att svälja ett batteri och vara kognitivt medveten om att det skadar mig. 

Om patienten skadar sig för att denne upplever sig som värdelös ligger självskadandet närmare en bestraffning än den panikartade känsloregleringen. 

K (Konsekvens) 

”Belöningen” i att självskada

För den som kan planera och förbereda sitt självskadande kommer förstärkningen när de väl utför beteendet och triggar belöningssystemet. Det är alltså inte en tvångshandling. 

Att självskada är förknippat med mycket skam som personen helst utför när andra inte kan se eller vet. Personen i fråga kommer inte glömma bort att de ska självskada sig för att de skjuter upp det utan är snarare fast i en upptagenhet kring det. 

Viktigt att personen förstår logiken att fast de inte vill så kan de inte låta bli. 

Att skjuta upp självskadan kan däremot ge tid att förebygga genom att medvetet göra något annat och försöka reglera sig själv utan att skada sig vilket terapeuten och patienten kan jobba med. Exempelvis få patienten att prata med någon om det och få hjälp att hantera sitt ”sug” och lättare kunna stå emot. 

I behandling

Forska fram funktionen och motivationen hos patienten – Vad skulle det innebära för patienten om denne slutade med beteendet? 

Mål på lång och kort sikt samt utformande från vad patienten vill. Hjälp patienten att utforma mål som är realistiska och genomförbara. 

Se över vad som hindrar personen när det är svårt och vad den gör när denne mår bättre.

Förståelse för det som ligger bakom samt att självskadebeteendet inte är effektivt i längden behöver belysas. 

Mindfulness

Patienten behöver hjälp att träna upp sin förmåga och på så sätt komma i  kontakt med cortex.  Det hjälper också att dämpa det limbiska systemet.

Det skapar ett annat perspektiv på tankar och känslor.

Patienten kan lättare uppmärksamma varningssignaler i tid. 

Det kritiska och logiska tänkandet försvinner snabbt men fram till att man självskadar sig behöver det inte gå snabbt utan kan ses som en process. 

Att bryta gamla vanor innebär att vi inte alltid kommer klara av att stå emot men det betyder inte att vi aldrig kommer att klara av det. Men våga alltid fråga!

Bemötande

Handlar om hur vi validerar och behandlar patienterna, inslag av compassion. Besök gärna 

Nationella självskadeprojektets hemsida där du hittar information och utbildningar i ämnet samt i bemötande. Du kan även beställa material och få litteraturtips. 

www.nationellasjalvskadeprojektet.se

www.Shedo.se

Några av Sofias boktips  

Hallberg, U.  (2018) 

Unga med psykisk ohälsa, självskadebeteende och självmordstankar : en kunskapsöversikt 

Perseius, K-I.  (2012) 

Att tämja en vulkan: om emotionell instabilitet och självskadebeteende  

Petrovikc, P.  (2012)

Känslostormar: emotionell instabilitet och hjärnan

Åkerman, S.  (2010) Zebraflickan 

Åkerman, S. ( (2007) För att överleva: en bok om självskadebeteende (2007) 

*I mars 2019 kommer den nya boken Självskadebeteende: Upptäcka, förstå och behandla

x. Hållplatser i poddavsnittet:

Diagnoser och självskadebeteende: 1.47

Diagnostisera självskadebeteendet 4.28 

SORK för självskadebeteende 6.23

Dissociation och autonomt påslag 10.09 

Katastroftanken 11.58 

Validering 14.33 

Beteende-Bestraffning (R): 15.10 

Konsekvens positiv och negativ förstärkning: 16.36 

Vart lägger man fokuset i behandlingen? 19.19 

Känsloreglering (O) 21.37

Mindfulness och dess funktion i behandlingen 22.26

Förberedelse och planering för att självskada 24.53 

Vi kommer inte lyckas varje gång 28.36  

Information, kunskap och utbildning för behandlare 28.27 

Kontakt: info@blienbattrebehandlare.se

Kontakt till Sofia Lannér Dybeck förmedlas genom mail ovan.

KBT-podden publiceras av KBTarna – Bli en bättre behandlare BBB 

Anmäl dig gärna till vårt nyhetsbrev för att ta del av extra material mm

Klippning: Camilla Andersson