Vid bipolär sjukdom används främst om stämningsstabiliserande läkemedel. Det är en grupp av läkemedel som begränsar de stora växlingarna i humöret och ger således ett skydd mellan depressiva skov och maniska/hypomaniska skov.

Vid bipolär sjukdom typ 1 är förstahandsvalet av medicin Litium. Litium används sedan många år och det förebygger manier.

Vid bipolär sjukdom typ 2 är förstahandsvalet Lamotrigin eller Lamictal som är anitepileptikum.

Många mediciner vid bipolär sjukdom är hämtade från det neurologiska fältet.

Det finns också andra mediciner som har goda resultat.

Medicineringen reglerar obalans mellan neurotransmittorer. Främst serotonin (”lycklighetshormonet”), dopamin (belöningssystemet) och noradrenalin (kamp och flykt) .

En teori är att Litium minskar frisättning av noradrenalin och ökar serotoninsyntes. Det är dock inte helt klarlagt hur Litium fungerar. 

För mycket dopamin kan ge psykotiska symtom. Med antipsykotiska och neuroleptika försöker man sänka dopaminet. Det är dock farligt om dopaminet blir för lågt.

Medicininställning är ingen lätt uppgift och kräver utvärdering utifrån både effekt och biverkningar.

Vanliga biverkningar

Litium – vanligast är skakningar (handtremor) yrsel, illamående och diarré.

Lamotrigin – kan ge ökad irritabilitet och aggressivitet. Även huvudvärk, yrsel, sömnbrist och sömnighet. Allvarligast är syndromet Steven Jansson som innebär hudutslag som kan bli livshotande. Därför behöver patienten tydlig information om att kontakta läkare vid tecken på hudförändringar.

Övriga vanliga biverkningar hos denna typ av mediciner är skakningar, illamående och viktökning.

Vanliga orsaker till att patienter avbryter sin läkemedelsbehandling är biverkning samt att de tycker att de mår så bra att läkemedlet inte längre behövs.

En viktigt del av behandlingen vid bipolär sjukdom är, förutom läkemedel, samtalsterapi där man bland annat kan jobba med att känna igen tecken på försämring och hantera sin sjukdom.