Rapporten baserar sig på en skolundersökning utförd bland elever i årskurs 9 och 2 året på gymnasiet. I undersökningen har man tittat på om det finns skillnader i användningen av alkohol, narkotika och tobak mellan ungdomar som gå på skolor med olika socioekonomiska sammansättningar. Det är föräldrarnas socioekonomiska status som setts över och inte ungdomarnas. Undersökningen är gjord på gruppnivå och inte individnivå. 

I undersökningen har man sett över hur stor andel av elever på skolor som har föräldrar med eftergymnasial utbildning. Sedan har skolorna delats upp i fyra större grupper och jämfört de skolor med lägst andel högutbildade föräldrar med de skolor som har högst andel högutbildade föräldrar. Det har även gjorts en granskning över hur det utvecklats över tid mellan åren 2006 till 2019.

Undersökningen sker en gång per år genom att enkäter skickas ut till skolorna där eleverna sedan fyller i enkäten i sin klass. Tidigare skedde undersökningen via pappersblanketter men idag finns även enkäten som webbenkät att fylla.

I enkäten får eleverna bland annat svara på frågor om de testat och i så fall hur mycket/ofta. Frågorna riktar sig mot alkohol, narkotika, tobak, dopning och spel om pengar. Frågorna berör bland annat om eleven testat, testat senaste året eller senaste 30 dagarna samt hur mycket eleven i genomsnitt dricker om den dricker.

CAN gör ett urval på ungefär 350 klasser vilket brukar innefatta 5000 elever i årskurs 9 och 5000 i årskurs 2 på gymnasiet som svarar på enkäten. Ungefär 85% av alla klasser svarar på enkäten även om det finns bortfall av individer i klassen som vid t ex sjukfrånvaro.

Vad visar studien?

Det man kunnat se är att det finns skillnader i användningen av alkohol, narkotika och tobak mellan elever som går på olika skolor med olika socioekonomisk sammansättning.

Elever med hög socioekonomisk sammansättning (stor andel av eleverna har föräldrar med högskoleutbildning) var det vanligare att vara alkoholkonsument (druckit alkohol senaste året). Det var även vanligare bland eleverna att ha provat narkotika i jämförelse mot skolor med en låg socioekonomisk sammansättning.

För tobak är förhållandet det omvända vilket betyder att skolor med låg socioekonomisk sammansättning var tobaksanvändning vanligare än bland elever med hög socioekonomisk sammansättning. Skillnaden blev även större när man såg på frekvent användning om att ha snusat eller rökt dagligen eller nästan dagligen.

Skillnaderna har också ökat mellan grupperna för vissa av substanserna. Alkoholkonsumtionen har minskat generellt bland skolungdomar under 2000-talet. Däremot har nedgången av alkoholkonsumtionen inte varit lika hög bland skolor med ungdomar med hög socioekonomisk sammansättning. Skillnaden mellan grupperna har på sätt blivit ännu större över tid. Samma gäller för rökning, det har minskat i båda grupperna men nedgången har inte varit lika kraftig bland elever i skolor med en låg socioekonomisk sammansättning. Minskningen är inom båda grupperna men glappen mellan grupperna har ökat.

Slutsasen är att det finns skillnader men att skillnaderna är lite olika för olika substanser.

Det är en generell minskning av alkohol, narkotika och tobak men mindre nedgång beroende på grupp och substans.

Förhoppningen är att resultatet av undersökningen ska bidra till mer kunskap. Oftast tittar man på en generell nivå om att det sker en minskning medan den här typen av undersökning visar på vikten av att även se över olika grupper i befolkningen för att synliggöra vart insatser behöver riktas och vilka eller för det preventiva arbetet.

Under den här perioden har även Skolverkat visat på att segregeringen har ökat. Att skolor blir mer och mer olika och att det påverkar skolresultaten bland annat.

Vad skillnaderna beror på har man inte tittat på utan enbart kartlagt hur det ser ut.