130. Bra att veta om sex och intimitet när du jobbar med behandling. Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor. Gäst: Malin Drevstam

Det här avsnittet handlar om sådant som kan vara bra att veta om sex och och intimitet när du jobbar med behandling.

 

Lena Olsson-Lalor och Malin Drevstam hjälper dig att sortera och informerar samt inspirerar dig till att bli en bättre behandlare.

 

  • Vad är skillnaden mellan sex och intimitet?
  • Vad är spontan lust och responsiv lust?
  • Hur jobbar man med klientens sexuella gas och broms?

  • Malin Drevstam Socionom, leg. psykoterapeut, sexolog föreläsare och författare.
  •  
  • Lena Olsson-Lalor Fil.Mag. Klin. Psyk. Leg.psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi – KBT, MI-trainer, certifierad i Prolonged Exposure samt rektor för grundläggande psykoterapiutbildning, KBT i Luleå.

Sammanfattning:

Att våga prata om sex kan hjälpa en person på andra plan t ex hur man hanterar stress och ångest kopplat till relationen.

Sex är ofta kopplat till skam vilket är en mycket stark känsla

Många klienter upplever att sex berörs för lite i terapin. 

En bra fråga att ställa är: – Har du ett aktivt sexliv och är du isåfall nöjd med det? Det är lika viktigt att fråga om som kost motion etc.Både i parterapi och individuell terapi.

Bakom ångest och depression kan det finnas brist eller frånvaro av intimitet.

Tre typer av intimitet:

  • Psykologisk intimitet – att dela med sig av vad som pågår i det mentala inre till varandra
  • Emotionell intimitet – öppenhet med sina känslor, att visa och se varandras känslor
  • Fysisk intimitet – närhet (vardaglig beröring) och sex 

Sex är inget livsviktigt behov men man kan se att sexlivet har ett stort värde i en relation. Man måste ställa sig frågan om man själv vill vara en sexuell person eller ej. Sex är för en del människor lika viktigt som mat och för en del andra inte.

Våra nervbanor fungerar så att om man gör saker mycket och associerar det med något belönande så  vill vi göra mer av det. Ju mer sällan man man gör en belönande aktivitet desto mer ansträngning kräver det. Belöningen ÄR viktig och man kan då behöva påminnelse om att det finns en belöning i slutänden. Om aktiviteten (sexet) inte är belönande minskar lusten till sex. Viktigt är också kontexten i nuet t ex  stress, tid, etc. ,samhällsnormer och sociala faktorer. 

Vi har sex av många anledningar. För att det är njutningsfullt, spännande, för att kunna sova, varva ner, för att det det är roligt, för att manipulera, belöna, bestraffa, imponera, för att inte bli lämnad, känna trygghet mm.

I en relation växlar förstås anledningen till att vi har sex men om det alltid handlar om t ex att få bekräftelse eller för att kunna sova kommer sexets belönande funktion att minska. Det känns olika beroende för personen beroende på partners anledning till att ha sex. 

I början av en relation är det naturligt med mer spontan lust är senare i relationen.

Att ha ”förälskelsesex” som referensram är alltså svårt. Då är vi fulla av förälskelsehormoner och vi tänker mycket på vad vi ska göra tillsammans. Vi planerar, tänker på vad vi ska ha på oss etc. Det främjar också lusten i början av relationen. När vardagen tränger på, förälskelsehormonerna och de lustbefrämjande aktiviteterna avtar är spontan lust mindre vanligt.

Responsiv lust är då vi medvetet ”bjuder in” lusten, gör sådant som vi vet skapar lust. Sådant som under förälskelsen kom automatiskt tex att planera vad vi ska hbgöra tillsammans etc.

Lust är inte en medfödd naturlig förmåga utan en färdighet som man tränar upp och odlar.

Belöningscentrat behöver någon form av stimulans. I början av en relation blir belöningscentrat mer stimulerat eftersom vi håller på att upptäcka och lära känna varandra. När vi ”erövrat” och känner varandra kan vi behöva ”plocka fram” stimulansen på ett nytt sätt. Det är dock viktigt att identifiera vad individen behöver för att känna lust. Är det ökad trygghet eller ökad spänning?

Förälskelsehormoner kallas de hormoner som påverkar oss när vi är förälskade.

Dopamin gör att vi vill närma oss och ger oss framåtdriv. Fenityamin gör att vi äter äter och sover mindre. Vi får extra ”skjuts” av testosteron och norefedrin. Längre fram i relationen skapas mer oxytocin som är ett lugn- och trygghetshormon. 

Man kan säga att relationen blir en mer trygg bas men man kan alltså behöva skaka igång den spontana lusten genom att bjuda in den responsiva lusten. Man gör helt enkelt det man vet att man brukade ”gå igång på” något oftare. Med en ökad inbjudan av responsiv lust kommer också den spontana lusten oftare.

Det är ofta viktigt att ta reda på varför man inte bjuder in den responsiva lusten. Det kan ligga saker bakom så som rädsla, otrohet och undvikande.

Hur lätt vi har till lust och upphetsning skiljer sig mellan människor. Man kan säga att vi har olika sexuell gas och broms.

En del tänder lätt, tänker ofta på sex, associerar lätt till sex -har en effektiv gas. Man kan också ha en svag broms vilket gör att det krävs mycket för att denna lust ska kunna hejdas.

Man kan ha svag gas och behöver mycket stimulans för att känna lust och upphetsning. En lättreaktiv broms gör att man lätt tappar upphetsningen. 

Det är alltså olika hur vi är i kontakt med vår lust och upphetsning. Om parterna har olika ingångsvärden kan det skapa problem/konflikter. Det är då viktigt att träna på att möta varandra t ex öka den enes gas och att kanske minska den andres gas.

Lust och upphetsning är en balanseringsakt styrd av autonoma nervsystemet.

Upphetsning känns mer fysiskt och lust mer en inre känsla. För att uppleva lust behöver vi oftast känna oss lugna och trygga. Vi växlar mellan upphetsning och lust. Om vi upplever hot, t ex tankar om otillräcklighet eller rädsla, behöver vi ofta känna trygghet först, lust för att hämta tillbaka upphetsningen.

Trailer

För att kunna lyssna på alla avsnitt i KBT-podden behöver du prenumerera på podden.

Genom att prenumerera visar du din uppskattning och gör det möjligt för oss att fortsätta skapa innehåll.

Hållplatser
Lästips:
  • Lust & olust : om sex, närhet och anknytning av Malin Drevstam
  • Sexologi för psykologer och psykoterapeuter (red. Lennie Lindberg). Medverkan av bl a Malin Drevstam.
Kolla gärna in det här avsnittet också:
Kontakt :

Vill du ha nyhetsbrev från oss?

Vi delar med oss av tips, råd och information om vår podd och kommande utbildningar. Nyhetsbrevet kommer varje vecka.