126. Ätstörning, autism och ADHD. Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor. Gäst: Elisabet Wentz

Det här avsnittet handlar om ätstörning, autism och ADHD.

Lena Olsson-Lalor och Elisabet Wentz hjälper dig att sortera och informerar samt inspirerar dig till att bli en bättre behandlare.

  • Skiljer sig ätstörningar vid autism och ADHD från individer utan dessa funktionsvariationer?
  • Vad behöver man ta i beaktning när man arbetar med en individ med ätstörning och autism och/eller ADHD?
  • Vilka är socialstyrelsens riktlinjer för behandling av ätstörningar och speciellt vid autism och ADHD?
  •  

  • Elisabet Wentz är Professor i Psykiatri Barn och ungdoms och allmän psykiatri., inriktning ätstörningar Sahlgrenska akademin i Göteborgsuniversitet.
  •  
  • Lena Olsson-Lalor Fil.Mag. Klin. Psyk. Leg.psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi, KBT samt rektor för grundläggande psykoterapiutbildning, KBT i Luleå.

Ätstörning och ADHD
Sammanfattning:

Det är lätt att missa att en person med anorixia nervosa eller bulimi som också har ADHD eller autism. Automatiskt lägger man naturligtvis krut på att överleva anorexin då detta kan vara direkt livshotande!!

Det är viktigt att lägga märke till atypiskt beteende och atypiskt tillfrisknande och om dåligt behandlingsresultat vid gängse behandling. Då måste man undersöka vidare för att eventuellt upptäcka eller utesluta ADHD och Autism..

Personer som har diagnosen autism är mycket konkreta i sitt tänkande. Som behandlare ska du då inte använda dig av metaforer, ironi och kroppsspråk utan vara mycket tydlig i ditt språk.

Studier har visat att 20-32% av personer med anorexi någon gång har fått en diagnos inom autismspektrat. Detta är viktigt att ha i bakhuvudet när man gör sin bedömning.

Har du fått diagnosen ADHD är risken att få Anorexia fyra gånger så stor högre risk än andra och sex  gånger högre för bulimi. Det är alltså en högre risk för ätstörning vid ADHD.

En vanlig kombination är ADHD och Autism (30-40% korrelation). Det är alltså viktigt att undersöka och utesluta att det finns det ena eller det andra.

Vid undvikande restriktiv ätstörning har ca 1/3 autism och/eller ångestproblematik.

Bland vuxna kvinnor som uppfyller kriterierna för bulimi har 1/5 även uppfyllt kriterierna för adhd-diagnos som barn.

Man är aldrig endast ätstörning. Ca 60% har depression och ALLA är nedstämda. Ångestproblematik är mycket vanligt vid anorexi.

Det finns ett formulär SWEAA-formulär som är ett frågeformulär om ätbeteendet som utmärker autism och kan användas kliniskt.

Det handlar bl. a om sociala faktorer (att äta tillsammans med andra), sensoriska faktorer (smak, konsistens, lukt etc), mättnads- och hungerkänsla och PIKA (att äta oätliga saker).

Problem med simultankapacitet är inte ovanligt. Det kan t ex vara svårt att skära maten samtidigt som man tuggar, att prata under måltider etc. Dessa svårigheter förekommer vid både anorexia och autism.

I formuläret är också traditionella ätstörningsbeteenden med.

Behandla ätstörning

Vid kombination av anorexia och autism används traditionell behandling. Prioritet är ju att förmå individen att äta. Mat är medicinen! Målet är tre lagade mål mat och tre mellanmål varje dag. Vid samma tidpunkter (schema) för att skapa regelbundenhet och förutsägbarhet.

Det kan vara problem på t ex en avdelning om personen har svårt att äta tillsammans med andra. Vid autism har man ofta en perceptionsstörning (t ex ljudkänslighet för ljud) vilket också kan skapa problem i en avdelningsmiljö. Det är viktigt att den personal som sitter bredvid, för att se att hen äter, tänker på att inte konversera.

Om personen vistas i hemmiljö kan det vara bra att uppmuntra att personen får samma mat varje dag. Det tar mindre kraft från personen. Det kan vara mycket svårt för en person med autism att välja så ge få eller inga val.

Vid hetsätningsstörning rekommenderas KBT och IPT – interpersionell terapi (fokus på relationer) medicinering med Fluoxetin (antidepressivt) och lisdexamfetamin (ges vid ADHD).

Det är viktigt att utreda om det finns ADHD.

Lisdexamfetamin kan hjälpa också mot Bulimi (hjälper mot suget och fixering kring kroppen och maten. Förstahandsbehandling vid bulimi är KBT.

Vid anorexia hos tonåringar använder man familjebaserad behandling. Man träffar föräldrar och barn var för sig och tillsammans. Det är viktigt att stötta föräldrarna.

Vuxna med an anorexia ges individualterapi. Det finns mycket lite evidens för den här gruppen.

Vid bulimi hos vuxna ges KBT och det finns mycket evidens.Ca 50% svarar på behandlingen.

Det finns god evidens för IPT för denna grupp. Vid bulimi hos vuxna finns bra evidens även för gruppbehandling och självhjälpsböcker.

För tonåringar med bulimi saknas evidens men man sneglar på de evidens som finns för vuxna (KBT och IPT).

Medicin har en tveksam långtidseffekt så en kombinationsbehandling med terapi är bra.

Det är viktigt att komma ihåg att det inte finns medicin som botar autism men utredning kan hjälpa till att förklara för en själv, närstående och personal. Omgivningen kan lära att anpassa sig efter hur man fungerar. Man kan läras sig vad man inte ska utsätta sig för. Att inte göra sådant som strider mot hur man fungerar. 

Snabbt viktras från övervikt måste beaktas. Man kan inte titta bara på BMI utan också på förloppet. Är det här en person som tappat kontrollen?

Vid diagnosticering av autism och/eller ADHD är det viktigt att personen får utbildning om diagnosen, råd/stöd om hjälpmedel, aktivitetsstöd, information om LSS etc.

Tips!

Ha i bakhuvudet att det kan finnas adhd och autism om behandlingen inte fungerar eller om du ser andra avvikelser.

Fråga alltid om hur det var i barndomen. Socialt aktiv eller inte etc.

Trailer

För att kunna lyssna på alla avsnitt i KBT-podden behöver du prenumerera på podden.

Genom att prenumerera visar du din uppskattning och gör det möjligt för oss att fortsätta skapa innehåll.

Hållplatser
Lästips:
  • Karlsson L, Råstam M, Wentz E. (2013) The SWedish Eating Assessment for Autism spectrum disorders (SWEAA) -Validation of a self-report questionnaire targeting disturbed eating disturbances within the autism spectrum. Research in Developmental Disabilities. 34: 2224-2233. DOI: 10.1016/j.ridd.2013.03.035.
  • Rydberg Dobrescu S, Dinkler L, Gillberg IC, Råstam M, Gillberg C, Wentz E. (2019). Anorexia nervosa: 30-year outcome. British Journal of Psychiatry. May 22:1-8. 
  • Wentz E., Gillberg IC., Anckarsäter H., Gillberg C., Råstam M. (2009). Adolescent-onset anorexia nervosa: 18-year outcome. British Journal of Psychiatry. 194: 168-174
  • Wentz, E (2017). Undervikt och självsvält. In: Milerad, J., Lindgren, C., (red). Evidensbaserad elevhälsa. 2:a upplagan. Lund: Studentlitteratur, pp 187-199. 
  • Wentz, E. (2019) Ätstörningar. In: Skärsäter I.& Lena Wiklund Gustin (red). Omvårdnad vid psykisk ohälsa – på grundläggande nivå. 3:e upplagan. Lund: Studentlitteratur, pp 387-411.
Kolla gärna in det här avsnittet också:
Länkar:

Vill du ha nyhetsbrev från oss?

Vi delar med oss av tips, råd och information om vår podd och kommande utbildningar. Nyhetsbrevet kommer varje vecka.