Blogg › Behandla genuint låg självkänsla och maladaptiv perfektionism med KBT – Självkänsla och perfektionism del 3

Bli en bättre behandlare tillsammans med Lena Olsson-Lalor 

KBT-podden har gästats av Irena Makower

Tips på interventioner:

Hitta inre värderingar 

Det är inte ovanligt att en person söker hjälp hos en terapeut för sin låga självkänsla. Vad som då blir viktigt som terapeut är att hålla i minnet att vad personen säger i samtalet är en sak och vad som kommer fram i samtalet kan vara något annat.  Oavsett så är det värdefull information för dig som terapeut att använda i behandlingen.

Syftet i behandlingen är att ta fram beteenden i situationer och se om det finns behov at  träna upp nya beteenden. Genom beteendeexperiment kan man testa beteenden och personens önskade bild av sig själv. Hjälpa personen att utmana sin fruktade självbild och närma sig sin önskade istället.

Här förutsätter det att du och din klient har utforskat värderingar och önskningar som hen har för att öka motivationen till förändring.

En konceptualisering är på sin plats för att utforska vilken typ av låg självkänsla din klient har. 

Frågor du kan använda vid  konceptualiseringen:

Ett sätt att komma underfund med om måendet är kopplat till självkänsla är att be hen beskriva hur hens nedstämdhet har tett sig den senaste veckan, när den varit som värst och när den varit som minst värst.

Om vi får fram en trigger för perfektionism t ex att personen gjort något fel eller kände sig misslyckad, och om det är konsekvent återkommande, så har vi hittat en trigger för  perfektionism som vi behöver arbeta med i behandlingen.

Sök efter betydande upplevelser av självkänsla hos personen genom sokratiska frågor.

Som terapeut kan du lyssna efter om erfarenheterna är från kompetensupplevelser eller om de är    från acceptans från andra.

Irena rekommenderar att terapeuter kan ställa frågor rörande t ex mobbing utan att fråga rakt ut. Det är för att mobbing ofta är förknippat med skam och därför svårt att prata om för den som varit utsatt. Personen kanske inte heller förstår att det bidragit till deras problematiska självkänsla.

Istället kan du ställa frågor liknande;

En klient med genuint låg självkänsla kan ha en rädsla för konflikter och ha svårt att säga ifrån.   Personen kan då ha en tillags-inställning vilket är nyckelkoden till hens problem.

Den triggande händelsen är då rädslan för en konflikt.

Hos en maladaptiv perfektionist kan en utlösande händelse vara rädslan för att misslyckas. Personen behöver då prestera vilket utlöser personens självkänsla. Personen kan ha svårt att prioritera, släppa ifrån sig saker, behov av att göra om eller skjuta upp saker. 

När vår självkänsla triggas av utlösande händelser triggas vår självmedvetenhet. Det leder in till konceptuliseringens självrepresentationer och självregleringsfokus. Det visar på hur personen uppfattar sig själv. Även värderingar för idealet om vad personen önskar och drömmer om. Behandlingen utgår mycket från klientens  idealbild och att öka självmedvetenheten utifrån hens  värderingar. Hjälp klienten  att hämta information om idealen utifrån personens autobiografiska minnen. 

Här kan du ta del av Självkänsla och perfektionism del 1

Vad är det personen måste? Måste den vara till lags eller måste den prestera och göra rätt? Fruktat själv i det här fallen kan vara t ex misslyckande eller att bli oälskad/avvisad. Självregleringsfokus kan vara balansen mellan defensiva kontra proaktivt närmandemål. Självmedvetna känslor är en del i konceptualiseringen för självkänsla. Några av dessa självmedvetna känslor kan t ex vara skam, stolthet, skuld eller hybris. Viktigt att lyssna in dessa känslor som vägledning för dig som terapeut. 

Finns det självkritik eller en oro för att göra fel? Finns det kompensation som vi kan hitta i de mer öppna beteendena som att vara till lags  eller att prestera?  Hos narcissister kan vi här se kritik gentemot andra eller ifrågasättande. Finns det undvikanden i form av att t ex dölja sina brister och fel? Personen kan ha många strategier för att skydda sig själv och lägger mycket energi på att dölja sina fel och brister. Personen kan även välja att undvika situationer där hen blir bedömd.

Att använda självkänslodagbok är ett sätt att kartlägga situationer som  triggar problematiken, beteenden, kognitioner och konsekvenser. Det viktiga med självkänslodagbok är att tillsammans ställa sig frågan ”vad skulle du vilja uppnå i den här situationen egentligen”? Vad var ditt mål i den här situationen? På det här sättet vänder man den defensiva motivationen som präglar dagboken till  att skydda sig till en positiv riktning  med närmandemål. Här kommer du som terapeut även att få fram vad personen hade behövt för att kunna nå sitt närmandemål.

Detta blir i sin tur några av behandlingsmålen.

Lyssna på poddavsnittet här

Här kan du ta del av Självkänsla och perfektionism del 2

Lästips:

Självkänsla och perfektionism -från teori och forskning till klinisk tillämpning av Irena Makower

Irena  Makower är docent i psykologi, specialist i klinisk psykologi, leg psykolog/leg psykoterapeut och handledare i kognitiv beteendeterapi. Makower Psykologi

Ansvarig bloggare: Lena Olsson-Lalor Fil.Mag. Klin. Psyk. Leg.psykoterapeut. Handledare och lärare i psykoterapi, KBT.

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev för att ta del av extra material mm