Den forensiska målgruppen är individer vilka utfört brott för att tillgodose sina behov på något sätt. Det är en bred och spretig grupp. Den forensiska målgruppen kännetecknas av kriminogena behov vilka är behov som driver på kriminaliteten. Det är även en målgrupp där det finns ganska omfattande övriga behov vilka kan ha en mer indirekt inverkan på kriminaliteten t ex psykisk ohälsa eller sociala behov.

Kriminogena behov

Det dynamiska behoven går att arbete med i behandling och kan vara riskfaktorer för återfall. Dynamiska behov kan vara t ex umgänge, attityder, antisocialt personlighetsmönster, missbruk osv även kallat Central 8. Det kan även vara sociala faktorer som bristande skolgång, prosociala relationer, meningsfull fritid eller ett utanförskap i samhället. Det finns även individer vilka är relativt välfungerande ur ett socialt perspektiv men har specifika riskfaktorer som återfall i sexualbrott eller relationsvåld. Det finns även statiska riskfaktorer vilka inte är påverkningsbara likt de dynamiska som t ex ålder, kön eller åldern för debuten av kriminalitet.

RBM – Risk, behov och mottaglighet

RBM är ett hjälpsamt ramverk för att sortera, prioritera samt planera insatser inom den stora målgruppen brottsdömda samt se över individuella insatser.

Risk och behov

Risk och behov är på ett sätt olika sidor av samma mynt utifrån att desto större omfattande behov personen har desto högre är risken för återfall. Den individ som har störst behov ska även få mest insatser. En av många förklaringar är att personer med hög risk ofta är mycket brottsaktiva med hög risk för återfall. 

RBM som modell hjälper till att sortera inom gruppen för att besluta kring frågor som vem ska få vilka insatser? Vilka behov är det klienten behöver hjälp med? Och hur ska det göras? Det handlar även om att se vilka förutsättningar som behöver skapas för individen. RBMs ramverket minskar risken för godtycklighet och ökar sannolikheten för effektiva insatser där den behövs som mest.

Mottaglighet

Mottaglighet kan handla om motivation men främst om hur insatserna behöver anpassas utifrån klienten. Mottagligheten ser över vad som fungerar bäst generellt för målgruppen vilket nu är KBT men även om specifik mottaglighet utifrån hur individen fungerar för att anpassa insatserna i behandlingen för att kunna nå fram till denne. Att jobba med mottaglighet kan också handla om verksamhetsanpassningar i syfte att öka sannolikheten och mottagligheten hos individer att komma in behandling.

Forskning har visat att desto mer insatserna anpassas och följer principerna för risk behov och mottaglighet, desto bättre utfall för minskad risk av återfall.