319. Behandling i Meta Cognitiv Terapi. MCT Del 3.
Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor. Gäst: Göran Parment
Lena pratar med Göran Parment om behandlingen i Meta Cognitiv Terapi (MCT).
Göran Parment har skrivit boken MCT – Metakognitiv terapi : att förstå och effektivt behandla psykologiska problem
Här kan du lyssna på ett guldkorn från avsnittet:
Lena Olsson-Lalor Fil.Mag. Klin. Psyk. Leg.psykoterapeut. Handledare och lärare i psykoterapi, KBT samt författare.
Göran Parment, Parment Psykologi AB. Leg psykolog och Leg psykoterapeut. Registered MCT Therapist, Level 1 & 2. Specialist i klinisk psykologi och psykoterapihandledare.
I avsnittet:
- – Behandlingsupplägg?
- – Fallformulering enligt MCT?
- – Vad är AMC-modellen?
- – Hur modifierar man metakognitioner?
- – Hur växlar man från objektmodusdialog?
- – Hur använder man teknikerna tex. exponering, experiment och mindfulness i MCT?
- – Ökad flexibilitet och exekutiv uppmärksamhet?
- – Exempel MCT vid ruminering
- – Exempel MCT vid depression?
För att kunna lyssna på ALLA avsnitt i full längd behöver du köpa en prenumeration på podden.
Tpis på andra poddavsnitt:
Länkar:
Lästips:
MCT – Metakognitiv terapi : att förstå och effektivt behandla psykologiska problem av Göran Parment
Du finner mer från oss i våra sociala medier
Blogg:
Behandlingsupplägg och centrala verktyg i MCT
Behandlingen delas in i faser som inleds med utbildning om metakognition, fortsätter med fallformulering och metakognitiv omstrukturering, följs av exponeringsövningar och avslutas med återfallsprevention.
Fallformuleringen enligt MCT kopplar problemområden direkt till specifika metakognitioner snarare än till enskilda automatiska tankar.
AMC-modellen (Attention, Motivation, Control) används för att strukturera hur patienten riktar, vill och reglerar sin uppmärksamhet för att bryta upp repetitiva tankemönster.
Modifiering av metakognitioner sker genom verbal omstrukturering, metakognitiva experiment och beteendeövningar som utmanar tron att grubblande eller oro är nödvändigt.
Övergången från objektmodus, där patienten är helt uppslukad av tankens detaljer, till ett metakognitivt perspektiv sker genom övningar som uppmuntrar till att observera tankar på avstånd.
Tekniker som exponering, beteendeexperiment och mindfulness stärker förmågan att släppa kontrollbehov och bryta det kognitiva uppmärksamhetssyndromet.
Ökad kognitiv flexibilitet och exekutiv uppmärksamhet är avgörande för att patienten ska kunna avstyra automatiska responser och välja mer adaptiva sätt att hantera stress.
Vid ruminering används tidsbestämda oro-fönster och metakognitiva regler för att avbryta grubblandet.
Vid depression identifieras och omstruktureras antagandet att grubblande är nödvändigt för att undvika framtida problem, vilket bidrar till att bryta nedstämdhetsmönstret.