167. Personlighetssyndrom - bra att veta för behandlare. Psykiatri del 2. Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor. Gäst: Michael Rangne

167. Personlighetssyndrom - Bra att veta för behandlare. Psykiatri del 2. Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor. Gäst: Michael Rangne

Det här avsnittet handlar om sådant som kan vara bra att veta om personlighetssyndrom för behandlare. Detta är del 2 om psykiatri.

Lena Olsson-Lalor hjälper dig att sortera samt informerar och inspirerar dig till att bli en bättre behandlare. 

 

Det här avsnittet svarar på frågorna:

Hur vanligt är det med personlighetssyndrom i befolkningen och på psykiatrin?

Är personlighetssyndrom stabila genom livet?

Hur ser stigmatiseringen ut idag i jämförelse mot tidigare?

Var går gränsen mellan ”vanlig psykisk ohälsa” och personlighetssyndrom?

Vilket är patientens ansvar och vilket är vårdens?

Skiljer sig bemötandet åt när man träffar en patient med personlighetssyndrom?

 

Lena Olsson-Lalor Fil.Mag. Klin. Psyk. Leg.psykoterapeut. Handledare samt lärare i psykoterapi, KBT. 

Michael Rangne är överläkare och specialist i psykiatri med grundläggande utbildning i kognitiv psykoterapi.

Poddblogg:

Numera används uttrycket personlighetssyndrom oftare än personlighetsstörning då det ligger ett värderande uttryck i orden ”störning”.

Personlighetssyndrom är en psykiatrisk diagnos som karakteriseras av ett väsentligen stabilt mönster av personlighetsdrag relaterade till upplevelser och beteenden som avviker från vad som allmänt sett förväntas i den omgivande miljön. Detta orsakar lidande och funktionsnedsättning för personen.

Personlighetssyndrom handlar om hur vi tänker, känner och agerar. Hur man hanterar känslor, reagerar, interagerar och kan samarbeta med andra och hantera sina impulser.

Att skapa relationer är en ganska avancerad förmåga och kan vara väldigt svårt, särskilt om man lider av personlighetssyndrom. Den svårigheten skapar i sin tur ofta lidande och funktionshinder.

Att kunna reglera våra känslor är också mycket viktigt för vårt välmående. Detta är mycket svårt om man lider av emotionell instabilitet.

Personer med personlighetssyndromen hör till en av sjukvårdens mest sårbara och utmanande patientgrupper. Problematiken innebär, i varierande grad, brister i samspelet med andra människor, vilket ofta försvårar samarbetet vid vårdkontakter.

Förmågan till professionellt förhållningssätt blir ofta avgörande. Samsjuklighet är också mycket vanligt vid personlighetssyndrom och viktigt att uppmärksamma.

Det är viktigt att komma ihåg att ansvarstagande för den enskilda individen gäller så långs som de kapabla att ta eget ansvar. Klienten gör så gått hen kan och vården gör allt vi kan och tillsammans kan vi hjälpa klienten. En dialog med klienten är viktig och att göra en plan.

Har man gått i riktning enligt planen har man i viss mån lyckats även om man inte nått önskat resultat.

5-10%  av befolkningen har någon gång i livet sådana problem så att en diagnos skulle kunna ställas.

50-70% av patienter inom psykiatrin lider av personlighetssyndrom

Stigmatisering av syndromet är kopplat till huruvida människor anser att individen själv kan välja att ”skärpa sig”. Det är mycket viktigt med information om att detta inte är något man väljer själv.

I ny forskning kan man se att problemen kan avta så pass att man vid en ny tidpunkt inte längre skulle ställa diagnosen personlighetssyndrom.

Vanligaste problemet man möter inom psykiatrin är emotionell instabilitet. Emotionell instabilitet medför ofta mycket allvarliga problem i form av självskadebeteende och missbruk.

Trailer

För att kunna lyssna på alla avsnitt i KBT-podden behöver du prenumerera på podden.

Genom att prenumerera visar du din uppskattning och gör det möjligt för oss att fortsätta skapa innehåll.

Hållplatser
Kolla in de här avsnitten också:
Lästips:

Klinisk psykiatri (2019) av Christer Allgulander

Psykiatri: en orienterande översikt (2017) av Sten Levander, Hans Adler, Ola Gefvert, Eva Tuninger

Ny i psykiatrin: våra vanligaste psykiska sjukdomar och funktionsnedsättningar – bemötande, behandling, anhörigperspektiv (2017) av Heléne Glant

Här kan du ladda ner en checklista för röd flagg för suicid:
Länkar:

Vill du ha nyhetsbrev från oss?

Vi delar med oss av tips, råd och information om vår podd och kommande utbildningar. Nyhetsbrevet kommer varje vecka.