En nackdel med att ge stöd via chat är naturligtvis att man inte hör rösten. Vi vet att tonläget ofta är avgörande för att vi ska kunna uppfatta ilska, besvikelse, sorg eller andra känslouttryck.

Ett problem kan också vara att veta vilka ord vi ska använda. När vi talar med varandra anpassar vi oss efter varandra. Detta är dock svårare när vi chattar. Vilka ord och vilka symboler vi använder varierar också mellan olika åldrar och kulturer, vilket kan göra vår kommunikation svårare.

Fördelar med att ge stöd via chat kan vara att hjälparen hinner tänka efter innan hen svarar.

En annan fördel är också att ungdomar ofta är vana och föredrar att skriva meddelanden. Det kan vara lättare att öppna sig för att man är mer anonym.

Det som är en nackdel för någon kan vara en fördel för någon annan.

Om det blir tyst i chatten rekommenderar Liria att man säger till personen att du väntar en stund, att tystnad är tillåtet men att dörren kan stängas för stunden om hen blir tyst så länge att du tror att de lämnat rummet t ex ”jag väntar i två minuter till, om du inte svarar behöver jag lägga på för att det är andra som också vill få kontakt men ta gärna kontakt igen.

Som volontär får man sällan veta vad som hände sen, efter att personen lagt på. Liria uppmanar oss hjälpare att bekräfta oss själva genom att säga att jag gjorde så gott jag kunde, med värme och kärlek, med de förutsättningar jag hade just där och då. Att vi behöver lära oss att leva med ovissheten att om det jag gjorde var tillräckligt eller inte.